Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Åtta år efteråt. Ett annat hem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
128
JEBNKINGEN.
Klockan är sju på morgonen. Det ar en mulen
och töcknig dag. Dimman ligger så tung öfver gården
vid Forsdala, att man icke kan urskilja hvarken visare
eller siffror på urtaflan i det lilla tornet på taket, då
man står vid grindarna till allén.
Gardinerna äro ännu nedsläppta i den gamla fri-
herrinnans sofrum, men Ingrid är redan uppe.
Insvept i en vid h vit blus eller peignoir, garne-
rad med spetsar, ligger den unga flickan knäböjande
på en sidenkudde framför soffan och läser andäktigt
sin morgonbön. Hennes hufvud är nedböjdt öfver de
sammanknäppta händerna, och det långa blonda hårets
ännu oordnade flätor falla vårdslöst ned öfver hennes
axlar; hennes läppar röras sakta, men ljudet af de ord
de uttala skulle endast af en noggrann lyssnare kunnat
uppfattas.
Denna lyssnare skulle emellertid kanhända blifvit
förvånad att höra den långa, illa sammansatta, tillkry-
stade bön - tagen ur någon mycket gammal andakts-
bok - hvilken halkar öfver dessa friska, ungdomliga
läppar, och tilläfventyrs undrat öfver att ett varmt
barnsligt hjerta kunde finna dessa tunga obegripliga
och dogmatiska termer tillräckliga och motsvarande sitt
behof af utgjutelse inför den högste.
Bönen är nu slut, och Ingrid går fram till det
lilla nattduksbordet vid sängen och tar derifrån en liten
nött, men elegant inbunden bok. Det är Nya testa-
mentet. Hennes ansigte röjer intet spår af rörelse,
det är lugnt och allvarsamt som vanligt, och stilla
och pligtmessigt sätter hon sig nu vid fönstret och
läser ett kapitel - hvarken mer eller mindre - i
den lilla boken, lägger märket samvetsgrant der hon
slutat, stiger upp och ringer på klocksträngen öfver
sängen och börjar sedan att upplösa sina långa hår-
flätor.
En minut derefter öppnas dörren, och den lilla
pratsamma och näpna Lina kommer in och niger an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
