- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
172

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donna Juanna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

172

JERNRINGEN.

skarinna, hvars häftiga passion för spel han tyvärr
delar, bortslösar han ofantliga summor.

Hon följde honom till Ryssland och sedan tidigt
på våren till Wiésbaden. Båda uppträdde der i spel-
salongen med mycken lycka, tills den indiske majoren,
hvilken hon nu sist åtföljde, en vacker dag visar sig.

Inom några dagar bar det återstående af Kermi-
loffs disponibla förmögenhet öfvergått i majorens hän-
der, och då slutligen allt var förloradt, hade Juanna,
kanske på skämt, föreslagit honom att spela med henne.

Hans insats skulle bli en fabulös summa oeh hen-
hon sjelf, eller kanske rättare den tvetydiga

nes

äran att blifva hennes beskyddare och ledsagare, lik-
som Kermiloff var.
Bet indiska träbenet tog saken allvarsamt. Juanna
gick in derpå, kanhända hoppades hon återvinna sin
älskares förmögenhet.
Hon tappade emellertid och reste i hemlighet da-
gen derpå ifrån den ruinerade Kermiloff med den rike
engelsmannen.
Den stackars Kermiloff reste äfven, förtviflad, sin
väg, och jag trodde honom återvända till sina gods i
Ryssland.
Det var vid denna tid som jag kom hit till badet
i Kreuth, och det första namn jag hör härar Juannas.
Hon och hennes indiske tillbedjare voro här. Jag till-
står, att jag begick mer än en dårskap, för att få se
denna qvinna, hvars rykte kanske var sämre än hon
sjelf. Så trodde jag då, nöjd att Kermiloff blifvit be-
friad ifrån henne. Det var emellertid fåfängt, antin-
gen hennes egen försigtighet eller hennes följeslagares
svartsjuka voro orsaken till hennes osynlighet. Allt
nog, hon visade sig ej, inte ens på promenaderna an-
nat än i vagn och väl beslöjad.
Nå väl, en morgon sprider sig ryktet, att man
funnit hennes rum stängda, att engelsmannen, upptänd
af oro och svartsjuka, bevakat alla utgångar, brutit
upp dörren till den skönas boudoir och att han funnit
der, ingenting annat än ett lik.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0174.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free