- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
187

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Donna Juanna.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DONNA JUANNA.

187

"Hon såg ut att vara ganska ung," sade nunnan
och såg upp förvånad öfver alla dessa frågor.
"Porlat mig, min goda syster! Men det namn
ni nämde är mig bekant; en ung slägting till mig har
nvligen försvunnit från sitt hem, hon hette Juanna, och
ni förstår nu, hvarför jag besvärar er med mina frågor."
"Är det så?" återtog gumman och bemödade sig
att i skuggan af muren kunna urskilja den nyfikne
främlingens drag. "Ja, ja, hon var ingen landtflicka
från trakten, hon var troligen längre bort ifrån; dess-
utom var hon alltför väl klädd, ehuru hon hade en
gammal dålig kappa ofvanpå."
"Var hon ful eller vacker, denna unga flicka?"
fortfor Brandenberg.
"Hon var vacker som ett helgon, sedan febern
icke mera vanstälde henne."
"Skulle ni med säkerhet kunna minnas, när hon
intogs här?"
"Det kan jag visst, det var i går jemt tvenne
veckor sedan. Det var den heliga Marthas dag och
syster Perpetuas tur att vara portvakterska dagen
derefter," sade gumman utan betänkande.
"Det är samma dag, som donna Juanna försvann
från Kreuth," hviskade Braudenberg på franska åt
målaren, som nu af v en lyssnade till samtalet.
"Det var mycket sent på qvällen hon kom, stac-
kars barn, hon följde med fiskaren öfver sjön och
var, som jag sagt, redan mycket sjuk."
"Hade hon intet annat namn, eller vet ni annars
ingenting om henne?"
"Nej, min bror, vi veta ingenting om de sjuka,
som komma hit. Vi mottaga och vårda alla utan att
fråga, hvarken om deras namn eller hem. Alla äro
lika för oss."
"Skulle det icke ffå an att få se den döda?"
o .
"Ah nej, omöjligt, hon är redan nedsatt i graf-
ven, förmodar jag."
"Men gå likväl och hor efter; det skulle vara
mig en stor tröst att få visshet, om hon verkligen

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0189.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free