- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
211

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Damen med dödskallen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

ven af kärlek och smicker, guld och grannlåt, en lyx,
som en drottning kunnat afundas mig, en dyrkan,
som ... som jag på samma gång framkallade, uppmuntrade
och afskydde."

Juanna lutade hufvudet i handen och teg några
ögonblick.

"Nåväl, baron, hvad skall jag säga er mer? Jag
har i sanning sett ett ansenligt antal af ert kön för
mina fötter, dumma och qvicka, fula och vackra, gamla
och unga, och jag har funnit dem alla lika litet
intressanta, och ingenstädes har jag funnit ens en skymt
af hvad jag sökt."

"Och detta är?" frågade baron Emmerik med en
något spefull min.

"Lif och lycka!" utbrast Juanna lidelsefullt och
sträckte ut armarna med en passionerad åtbörd.

"Hvad menar ni?" sade baronen, som tydligen
väntat ett annat svar.

"Jag har sökt det öfverallt, i äfventyr och prakt,
i uppfyllandet af hvarje den vildaste nyck, i intriger
och narrverk, i grymhet och list, i veklighet och
njutning. Förgäfves, förgäfves! Jag har aldrig hunnit
min brinnande längtans mål, denna ljufva tillfredsställelse
och harmoni, hvarom jag drömt ... Vet ni
emellertid hvad en qvinna i ett tyskt kloster en gång
sade mig: "Man kan icke framkalla rena toner från
ett falskt instrument, inte finna perlor i en lergrop;
sök sällheten i ditt eget hjerta och i himlen, så finner
du den äfven på jorden." Hvad säger ni derom,
baron? Kanhända hade hon rätt; receptet är åtminstone
sällsamt, inte sannt?"

"Receptet är mycket gammalt, men användes aldrig
förrän patienten är utan hopp."

"Det är sannt, jag fann det också ha en viss
liklukt, och som jag icke ännu inträdt i ett hopplöst
stadium, så ..."

"Men ni gömde det likväl i ert minne."

"Jag gömde det ej, men ... det stannade qvar der,
liksom dessa hemlighetsfulla färger, hvilka försvinna

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0213.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free