- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
275

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Lady Sara.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

LADY SARA.

275

i ännu jemnare veck, tillknäppte skärpet en smula
hårdare och hade nu, tack vare kammarjungfruns och
sin egen förenade smak,’ lyckats göra sin vackra figur
så stel och obehaglig som möjligt.
Hon vände sig omkring på alla sidor framför spegeln
och gick sedan in i ett litet kabinett till venster.
"Gibson, du underrättar mig, när mylord är inne;
jag vill vara ostörd till dess."
"Men i fall mylord skulle vara hindrad . .."
"Åh, hvad skulle han ha för hinder?"
"Hvad vet jag? Herrar hitta nog på tidsfördrif."
"Tidsfördrif! Hvad menar du?"
"Just ingenting. Men det var en så besynnerlig
sak, som föll mig in."
"Hvad då?"
"Det var förmodligen ingenting att fästa sig vid."
"Säg ut, hvad är det?" sade lady Sara allvarsamt.
"Jag vill visst icke oroa mylady, men i går afton
gåg jag någonting, som jag alls icke kan förklara."
Miss Gibson tystnade, och på hennes matmors
vackra, man stela ansigte syntes en sällsam oro, som
hon icke kunde beherrska.
"Säg då ut en gång!" återtog hon hastigt och
stampade otåligt med foten på mattan.
"Ack, mylady, blif icke ond, jag ber!" sade Gibson
helt förundrad öfver sin matmors ovanliga retlighet.
"Det var så, att då jag i går eftermiddag fick lof att
gå ut, så dröjde jag temligen länge, eftersom mylady
varit så god och lofvat sjelf styra om sin aftontoilett,
Nå, klockan var nära elfva, när jag återkom, och då
jag kom in i förstugan, ser jag ett fruntimmer, som
mycket fort och tyst springer uppför trappan, jag
tänkte icke derpå, men då hon kommit upp, hör jag
mylords dörr häftigt öppnas och stängas; det tycktes,
som skulle hon gått in der."
"Du misstar dig säkert. Hvem skulle besöka
mylord vid den tiden?" sade Sara med illa dold oro.
"Detsamma tänkte äfven jag, men jag hörde tydligt,
att det var mylords dörr, som öppnades, och dessutom

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0277.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free