- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Fjerde delen. Jernringen. /
379

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

FAMILJETRADITIONEN.

379

Det var emellertid icke så, ty här bodde sedan
mer än femton år den rika och högförnäma grefvinnan
Kunigunda Björnefeld af Tallfors, hvars familj härstam-
made ifrån markgrefvarne af Burgeau och hvars rikedom
ansågs vara lika outgrundlig som hon sjelf.
Det hade för alla, som kände henne, varit en
orsak till oändlig förvåning och många gissningar, då
hon, som kunnat bo i ett slott och utveckla en furstlig
lyx, i stället valde att vistas i ensligheten af detta
gamla råttbo.
Man ansåg det som en snart öfvergående nyck,
men denna nyck fortfor år efter år; den sköna, då
ännu icke fyrtioåriga damen stannade qvar alltjemt,
och man hade nu upphört att längre förundra sig
öfver hennes sällsamma smak.
Hvad hennes fattiga grannar angick - ty alla
qvarteren rundt omkring bestodo vid denna tid af små
träkojor - så kände de hvarken hennes namn eller
rikedom, hon kallades endast "grefvinnan", och knappt
någon enda hade någonsin sett henne; hon ansågs
nästan som en traktens tillhörighet, liksom det gamla
hus hvari hon bodde, eller flaggstången i Humlegården,
hvilka ingen menniska tänkte på, och lika litet som
dessa hade hon någonsin framträdt handlande eller
verkande.
Likväl gjorde man ganska orätt, om man förestälde
sig hennes till det yttre så torftiga och förfallna boning
lika afskräckande innanför.
Der fanns visserligen icke mer än en våning, och
denna bestod icke af många rum, men deras storlek
och den gammalmodiga prakten af deras tapeter och
möblering skulle öfverraskat den, som kommit ditin.
Genom den egentliga porten skulle detta likväl icke
kunnat ske, ty den var hög och tung som en kyrkdörr,
hade sjunkit ned, frigörande sig ifrån det ena af de
rostiga gångjernens fangsel, och hotade nu att falla
öfver och krossa den oförvägne, som vågat försöket
att öppna densamma.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:48:42 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/4/0381.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free