Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Familjetraditionen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
436
JEKN RINGEN.
hela vintern varit utomlands. Emellertid kom han
nu, och fröken Kunigunda visade honom en sådan
vänlighet, att den stackars enklingen blef alldeles
bedårad deraf.
"Det der märkte hennes fästman genast, det såg
jag mycket väl. Jag blef derför orolig och ängslig
dagen derefter, då jag satt och sydde som vanligt i
gula rummet utanför förmaket och furst Adalbert helt
hastigt kom in, och frågade med häftig och upprörd
röst efter fröken.
"Jag visste mycket väl, att hon var i förmaket
och att hennes svåger var der inne; derför blef jag
förlägen och svarade stammande och osäkert, att jag
icke visste det; ty ehuru ingen bedt mig dölja en så
enkel sak, flög en sådan aning om olycka genom min
själ, att jag icke vågade säga sanningen.
"Jag insåg genast, att jag genom min tvekan
ökade furstens misstankar, men det var nu för sent
att hjelpa, och då just i detsamma något buller från
förmaket tillkännagaf, att någon var der inne, gick han
hastigt förbi mig, öppnade dörren och inträdde.
4’Jag hade blifvit stående utanför helt ängslig och
ångrade mitt enfaldiga uppförande. Som han lemnät
dörren halföppen, hörde jag der inifrån ett rop af
Öfverraskning från fröken och derefter en dödstystnad.
"Den räckte emellertid icke en minut och efter-
träddes af ett häftigt samtal, som snart öfvergick till
en fullkomlig ordvexling, hvaraf jag icke kunde urskilja
ett enda redigt ord, och strax derefter utkommo de
båda herrarne tillsammans.
"De voro båda så upprörda och utom sig af vrede,
att de alls icke gåfvo akt på någonting, utan skyndade
ut genom salsdörren, som de häftigt stängde efter sig.
"I detsamma utkom äfven fröken Kunigunda från
förmake^, och aldrig har jag blifvit mer förvånad öfver
hennes kallblodighet och lugn än nu.
"Jag trodde, att hon liksom jag var halfdöd af
ängslan och oro, men hon var sig fullkomligt lik och
såg till och med rätt nöjd och belåten ut, och jag
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
