Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
496
JERN RINGEN.
deromkring, som då föll ned på axlarna, var nu grå-
sprängdt, kort och uppstruket omkring den framskjutande
och knotiga pannan.
* Denna figur, brun och torr som om den varit
skuren af kork, fick likväl genom ögonens sällsamma
glans och läpparnes färg och rörlighet ett lif, som
genom kontrasten syntes hemskt och onaturligt, men
hans ansigte, bistert, mörkt och gammalt, egde likväl
en förmåga att intaga och beherrska åskådaren, hvilket
på sätt och vis of ver träffade makten af Juannas ung-
domliga och lysande skönhet, och hemligheten af det
oemotståndliga välde, som hans gnistrande blick tycktes
utöfva på henne, var kanhända den af en beslägtad
andes öfverlägsenhet.
Markis Zorilla var här framför den knäböjande
ödmjuka unga qvinnan h varken den eleganta verlds-
mannen på gårdagens maskerad eller den förtrolige,
men hotande vännen i grefvinnan Kunigundas salong
qvällen förut; han var den högtidlige, bestraffande och
vördnadsvärde biktfadren, den allsmäktige prelaten,
den fanatiske jesuiten, hvars dom var lika fruktans-
värd, som hans lära och hans lif voro hemlighetsfulla.
"Rätt så, min dotter! Din första helsning gälde
icke mig," sade Zorilla med en röst, hvars på en gång
faderliga och sträfva tonfall liknade det man antar
emot ett olydigt barn, och läggande sin hand ett ögon-
blick på hennes nedböjda hufvud satte han sig tungt
ned i en länstol framför henne.
"Fader Lazar, ni är här..." h viskade Juanna utan
att lyfta ögonen ifrån golfvet och med en darrning i
rösten, som hon förgäfves sökte att bekämpa.
"Ja, du ser, att jag håller ord. Of ver träd elsen
af mina bestämmelser, trotsandet af mina befallningar’
kallar mig ovilkorligt till den brottsliges sida. Har du
glömt eller föraktadt mina order, då du uppträder; i
en rol, som är utspelt?"
"Jag har icke glömt dem," sade Juanna, ändt-f
ligen besegrande sin ögonblickliga svaghet och reste
sig upp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
