Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Försvunnen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
506
JEBNKINGEN.
för att sjelfva behålla makten. Med sin tystnad, sitt
förutseende, sina oåterkalleliga beslut, sitt dolda oemot-
ståndliga välde likna de försynen ,sjelf...
"Ah, Juanna! du vill vara fri, säger du, och så
ropa alla verldens dårar; liksom de inser du icke,
att den enda och högsta frihet är just den fullkom-
ligaste lydnad, lydnaden under en idé, en herrskare,
en gång erkänd och gillad; gif då denne herrskare
hvad namn du vill, se honom korsfäst och törnekrönt
eller gömd i mörkret, gör honom hvit som snö eller
svart som natten, men gif honom ditt blod, din vilja,
ditt lif, din själ, och du, skall segra genom honom,
du skall blifva stark och mäktig, och kufvandet af
din vilja skall blifva din viljas triumf. . . förstår
du mig?"
"Jag förstår er! Jag förstår er och jag erkänner
er som min herrskare!" utropade Juanna, hänförd af
den mystiska italienarens eldiga tal, hans brinnande
entusiasm, och nedföll på nytt framför honom i en
slags yrsel. "Ni har rätt! Edra ord återgifva mina
egna dunkla tankar; förlåt mig, tag mig åter till ert
barn, er tjenarinna. Fader, helige fader! Gif mig
blott ett grand af medlidande, af kärlek och jag vill
lyda er i döden!" fortfor hon utom sig med glänsande
blickar, och sträckte sina armar emot den torre
skelettlike mannen.
Han såg på henne kallt och begrundande, under
det han mumlade på ett språk, som Juanna icke
förstod:
"Qvinnor, qvinnor! . . . Alltid desamma!" och
vinkande sakta och af böj ande med handen tillade han
långsamt och högt: "Ändamålet helgar medlen har
jag sagt, och jag kunde, för att underhålla din goda
sinnesstämning, säga dig, att jag kände dessa känslor,
men ..."
"Men ni bedrog mig!.. . Ah, är då jorden verk-
ligen en öken för Juanna!"
"Tyst, min dotter, lemna detta pjoller åt senti-
mentala qvinnor utan kraft och snille; veiiden är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
