Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DEN FÖRSEGLADE ASKEN. 547
slet sig lös och skyndade bort, just i detsamma port-
vakterskan nalkades för att tillsäga mig att gå in och
frågade, om jag icke sett Sara.
"Dagen derpå väntade jag förgäfves att återse
henne; och då jag på eftermiddagen hörde orgelns
toner ifrån det lilla kapellet, gick jag in i den yttre
afstängda gången, der lasarettets konvalescenter fingo
inträda, i hopp att möjligen bakom gardinerna till
nunnornas läktare få se en skymt af henne, h vars ord
och uppförande jag icke kunde förklara på annat sätt
än genom religiös fanatism.
"Jag såg henne också för sista gången, och ansåg
mig hafva fått full bekräftelse på den grymma san-
ningen.
"Jag såg henne knäböjande vid altaret, såg hennes
sköna hufvud begrafvet i den tunga svarta slöjan, såg
henne föras bort under nunnornas sånger och orgelns
brus och sjönk sjelf afsvimmad ned på stengolfvet.
"Utom mig af raseri och smärta var det med ett
slags vild och vansinnig glädje jag kände mitt sår åter
bryta upp och var nära 4i<t qväfvas genom en pinsam
blodstörtning, hvars följ4j|f tvingade mig att ännu ett
par månader stanna i lasarettets fångenskap.
"Då jag ändtligen blef bättre, fick jag af den
gamla Emerentia detta förfärliga svar på mina för-
tviflade frågor:
"Lugna er, min bror, Sara är frälst och lycklig i
uppfyllandet af sin pligt. Hon är död för verlden,
och om hon verkligen för er hyst en syndig kärlek,
så har hon nu förlåtelse derför."
"Alla mina böner, mina hotelser och min vrede
ansågos som återkommande febersymptom och voro
lika vanmäktiga som mina löften och min smärta.
"Dag efter dag förgick; jag kunde icke förmå mig
att lemna klostret, der jag ännu trodde mig åtminstone
vara i Saras närhet, men en morgon lemnade mig
Emerentia ett litet paket med en helsning ifrån Sara,
hvilken redan samma dag som jag sett henne i kapellet,
lemnat ön.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
