Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Den förseglade asken.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
570
JERNBINGEN.
"Stina, Stina, sansa dig! Jag har ingen rätt att
förakta dig, arma barn ... jag ... jag ..."
Eösten stockades i Ingrids hals, hon knäppte
händerna om Stinas nedböjda hufvud och hviskade,
intagen af en sällsam och olycksbådande aning en fråga
i hennes öra.
"För fröken kan jag väl säga det, fast jag förtegat
det för alla, till och med för mor och derigenom ökat
deras vrede emot mig der hemma," mumlade Stina.
Hon tystnade och satte sig ned vid Ingrids fötter,
skrapande förlägen och tveksam den snöiga mossan
ifrån stenarne bredvid sig, under det Ingrid, som allt-
jemt höll hennes hand i sin, fäste sina oroliga och
frågande ögon på hennes.
"Det var på%ensommaren," började hon hviskande.
"Det kom en främling till oss och begärde husrum.,
Han sade, att han var bleckslagargesäll, och jag trodde
honom i förstone, fast han såg konstig ut och mera
liknade en riktig herre i allt sitt tal och åtbärande.
Jag brydde mig icke om honom att börja med, jag var
till och med harmsen och rädd för honom, men hau
dröjde qvar länge, han var så vacker och han talte
så besynnerligt och för hvarje dag... Ack, frpken
Ingrid, jag vet icke, hvad jag skall säga... Jag skulle
ljuga, om jag sade, att jag någonsin trodde, att ,han
ville ta mig till hustru, för något sådant nämnde han
aldrig, men han sade hundra gånger, att han höll mig
kär, och fast jag icke mera tänkte, att han var en
simpel arbetare, så kunde jag likväl icke tro, att han
var en förnäm herre, en baron, som jag skulle återse,
åkande i kapten Jerneks vagn och mottagen vid herr-
gården, som majorens gelike.
"Jag såg honom sedan blott en enda gång, han
kom helt sent och tog afsked af mig; han hade ritt
ett helt annat sätt; jag igenkände honom icke mérj
han ville ge mig pengar . .. mig, som gifvit honom en
sådan kärlek, att jag icke mera kunde taga den till-
baka, fast jag nu visste, huru han bedragit mig. Jag
gaf honom igen hans pengar - hvad skulle jag göra
* «,
1 &’*!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
