Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
682 JEBNRTNGEN.
bittring och öfverretning, h vari denne befunnit sig,
återkom nu med ens, han insåg betänkligheten af sin
ställning, Ellis’ nästan sanslösa tillstånd, och fruktande
skandalen framför allt, sade han sakta och medlande:
"Sansa dig, Ellis! Betänk, att domestikerna kunna
höra oss; det är väl icke din mening att gifva anled-
ning till ett polisförhör, eller att vi här inne skola
mörda h varandra?"
"Kalla det hvad du vill! Min mening är att
skjuta dig en kula genom hjernan, om du icke före-
kommer mig. Se der, försök din lycka, vi skjuta på
samma gång!"
Han kastade den ena af pistolerna för baron
Emmeriks fötter och gick sjelf några steg baklänges
emot kabinettsdörren, innanför hvilken Matbilda häpen
och andlös med yttersta uppmärksamhet följt hvarje
den minsta omständighet af denna scen, hvilken full-
komligt bekräftade sanningen af Stellas bref.
I samma ögonblick öppnades denna dörr helt och
hållet bakom Ellis och tvenne mjuka armar lades
hastigt om hans hals.
Han vände sig om, vapnet föll ur hans hand;
Mathildas ögon, fulla af tårar, sågo in i hans och i
denna blick, strålande af sällhet, kärlek och* förskräckelse,
låg en lika tydlig som blixtsnabb förklaring.
Svartsjuka, förtviflan, missförstånd, ånger, kärlek
och lycksalighet äro många och långa ord och ännu
oändligare känslor, men blicken förenar och uttalar
dem alla ofta inom några sekunder, den är ettljushaf,
der alla färger brytas och alla lidelser återgifvas.
Ellis och Mathilda lindade armarna om hvarandra
och glömde, att i verlden fanns något annat än deras
kärlek och återvunna lycka, och baron Emmerik smög
sig tyst ur rummet, tröstande sig öfver sitt moraliska
nederlag med den tur han haft att komma derifrån,
utan att blifva antingen ihjelskjuten eller vanhedrad.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
