Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tr.
686 JERNRINGEN.
"Kalla det icke dårskap, min dyra fru Strömming.
Om ni visste hvad han lider! Jag säger ofta så här:
Emmerik, min vän, sansa dig; betänk, att du eger
ingenting mer än ditt ädla och trogna hjerta, ditt
ärorika namn och din rang i samhället att bjuda henne,
som deremot har skönhetens och rikedomens fördel."
"Ack ja, så är det. Om bara icke Strömming
vore så despotisk, så utan alla upphöjda åsigter af
lifvets förhållanden! Han vet icke hvad en finbildad
qvinna som jag, hvilken sjelf blifvit af ödet slungad
till en plats, som icke är henne värdig, hvad en sådan
qvinna, en mor, skall önska och hoppas! Låt oss
emellertid bevara deras hemlighet, bästa fröken."
"Säg icke fröken, låt oss bortlägga alla titlar, kalla
mig helt enkelt Jakobina och låt mig säga Josefine."
"Tusen tack, min dyra vän! Jag ämnade just
proponera detsamma, det är en plåga för likstämmiga
själar att tryckas af etikettens band..."
Fru Strömming tryckte den gamla listiga frökens
hvita och slankiga hand och var nära att falla i hennes
armar i den trånga logen, för att besegla deras vänskaps-
förbund.
"Säg mig nu, bästa Jakobina, efter vi äro till-
räckligt förtroliga, hvad jag bör tro om ett rykte, som
djupt oroar mitt känsliga och lättrörda sinne," återtog
fru Strömming, hviskande i sin grannes öra.
"Hvilket rykte, hvad menar du?"
"Ryktet om fru von Ellen ..."
"Hvad! Du skulle hafva hört..."
"Att det var af kärlek till baron Develsburg, som
hon försvunnit från sin män, att baron enleverat henne."
"Det senare är åtminstone icke sannt, var öfver-
tygad derom."
"Men hon hade då i alla fall förälskat sig i honom?"
"Den saken vill jag lemna alldeles osagd; om hon
hade någon böjelse för Emmerik, så vet jag bäst, att
han var likgiltig derför och helt och hållet oskyldig
till hennes flykt. Det var tvärtom han, som återförde
henne till mannen; den stackars lilla varelsen, som är
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
