Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Drömmen om försoning.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var Herman, hvars båda kulor träffat Juannas
hjerta. Han hade denna gång lyckats; han hade funnit
sitt offer och fullföljt idén af sin hemska monomani.
Med oordnadt hår, vild och förvirrad störtade han
fram i fullt vansinne, och då han ändtligen såg sin
ständigt sökta, trolösa brud död framför sig, utbrast
han i ett hemskt och hjertslitande tjut, som förlorade
sig i ett slags förfärlig melodi till orden i den gamla
balladen, som han sjöng med vansinnig triumf:
»Min vålnad hos dig på ditt eget bud
Nu kommer och fordrar tillbaka sin brud
Och rycker i grafven dig neder.»
Ögonblicket derefter var den olycklige, som ingen
tänkte på att qvarhålla, försvunnen, och ännu långt
bort, ut åt parken, hörde man de upprepade vilda
orden återljuda.
"Gud i Himlen, hvad är detta?" utropade Heimer,
som i den allmänna förvirringen först ett par minuter
derefter kunde nedlägga Juanna på soffan och nu, då
den mörka reskappan, hvilken hon haft öfver axlarna,
öppnades och föll tillbaka, såg hennes venstra arm,
ifrån hvilken förbindningen lossnat, stympad och blodig
falla ned utmed hennes sida.
Passionerad och excentrisk i det goda liksom i det
onda, hade Juanna i konsekvensen af sin natur, hvilken
icke kunde ändras liksom hennes vilja och själsriktning,
endast i en grym och fanatisk asketism trott
sig finna den förlåtelse hon sökte.
Minnet af S:t Irmengards afhuggna hand, reliken
i Frauenvörths kloster, hade troligen i hennes sinne
förenat sig med familjetraditionens vidskepliga försoningsoffer,
och kommit henne i ett utbrott af ånger och
dystert svärmeri, att på sig sjelf låta verställa sagans dom.
"Hon är död! ... Store Gud! Hvilka gräsligheter
föregå då omkring oss? ..." återtog Heimer, utom sig
af bestörtning och smärta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
