- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
30

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

brorsdotter, den sjuttonåriga Hedda, i huset, såsom hjelp åt
mamsell Petronella i hushållsbestyren.

Astley och Hedda hade under sommaren, då den
unge magistern återkommit ifrån Lund, för första
gången sett hvarandra och genast å ömse sidor blifvit
förälskade.

En tillfällighet hade gifvit prosten kunskap härom;
här dröjde åter hans tankar, och han genomgick
nu i minnet den scen, som för honom uppenbarat de
ungas hemlighet.

Det var några dagar före midsommar på eftermiddagen,
just vid den tid, då prosten brukade taga
sin middagslur, som han i halfvaket tillstånd tyckte
sig få en särdeles lycklig ingifvelse med afseende på
sin predikan för midsommardagen.

Det är alltid då själen sväfvar på gränsen mellan
sömn och vakande, som fantasien är lifligast, och gubben
reste sig upp från den bastanta träsoffans svarta
kalfskinnsmadrass och ämnade uppteckna sin vackra
liknelse.

"Alldeles som den vältalige hedningen Cicero
säger," skref han, men längre kom han icke, ty nu voro
Ciceros ord rent af borttappade af det nyckfulla
minnet.

Fåfängt vandrade han fram och tillbaka på golfvet,
fåfängt lade han sig åter på soffan, upprepade hundra
vackra sentenser af sin klassiska favorit, men just de
ord, han ville återkalla, kunde han icke mera finna.

Förargad öfver sitt dåliga minne, stannade han
slutligen med pekfingret på näsan framför sitt skrifbord.

Utanför prostens studerkammare var en sal, der
husets väfstolar voro placerade om sommaren, och dessutom
ett stort skåp, der sådana gamla böcker förvarades,
hvilka sällan blefvo anlitade eller icke fått rum
i de egentliga bokskåpen. På andra sidan om salen
fanns en liten kammare, som endast begagnades vid
större hushållsbestyr, och der den vackra Hedda nu
stod framför ett stort bord, sysselsatt att baka
smörbakelse.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0032.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free