Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
fötter, under det hans herre ett ögonblick betraktade
mig med temligen djerfva och förvånade blickar.
"Han var en grof och axelbred karl, om trettio
eller trettiofem år, med tjockt rödbrunt hår, små gråa
ögon, stora läppar och klumpiga händer och fötter,
men oaktadt dessa föga intagande detaljer kunde man
likväl icke kalla honom ful.
"Det låg en något vild och rå, men tillika frimodig
och öfverlägsen kraft i hans hela person, som påminte
om en zigenar- eller röfvarhöfding i de gamla romaner,
jag läst, och tonen i hans muntra, högljudda röst och
raskheten af hans rörelser, då han svängde sig ur
sadeln och aftog sin filthatt, öfverensstämde äfven
dermed.
"För tusan, min vackra miss, hvarifrån kommer ni?
Ni liknar en förskrämd fågel, som höken jagat in på
en alldeles främmande mark, dit han aldrig ämnat sig.
Tänker ni er hit till Oukwoodhouse, så låt mig ledsaga
er, ty jag är gammal bekant här, "sade han skämtsamt,
då han kommit ned på marken.
"Jag gjorde af nödvändigheten en dygd, besegrade
min ängslan och blyghet och sade honom mitt namn
och mitt ärende.
"Aha! Jaså, nå då bör ni blifva som barn i
huset, jag gratulerar er, miss, lady Hawerfield är,
fördömme mig, en mormor, som man kan hafva heder
af, om också icke trefnad och glädje, ha ha ..."
"Hans skratt föreföll mig så olycksbådande och
rått, att jag kände mig blekna och drog mig ovilkorligt
tillbaka.
"Ursäkta mig, miss Agnes — var det icke så ert
namn var? — jag tror, jag skrämmer er... bevars,
min mening var, att ladyn är en präktig fru, och att
ni kan anse er för alltid befriad ifrån allt bryderi för
er egen person, sedan ni inträdt inom hennes område."
"Ah, David, din gamla skälm, kommer du då
aldrig och öppnar åt oss?" tillade han, ännu mera
höjande rösten, och ryckande i klocksträngen med en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
