- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
75

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

granna damer, jokejer, zigenare, lindansare, skojare och
pack; med ett ord folk af alla slag, och hästarne sedan!
hästarne, miss Agnes! Kanske ni aldrig sett en
verklig fullblodshäst? Aldrig, stackars barn, ni är för
mycket vanlottad, men om ni skulle vilja blifva min
hustru, så skulle ni ha ett spann af dylika. Ja,
förbanna mig, det skulle ni få."

"Jag tackar er, mr Merton, men jag bryr mig
icke alls om några fullblodshästar."

"Intet? Nå, men schalar, siden, juveler och dylik
grannlåt, det finnes väl icke en qvinna, som kan vara
likgiltig för dylikt?"

"Ah, mr Merton, ni har en besynnerlig tanke om
qvinnorna."

"Hvarför det?"

"Derför att ni tror er kunna vinna deras kärlek
med sådant."

"Ack, miss Agnes, jag tror tvärtom, att det är
ni, som är alltför oerfaren; men det gör ingenting, jag
tycker nästan ännu mer om er för det och jag begär
icke bättre, än att få göra er till herrskarinna på
Merton Hall."

"Men, mr Merton, ni vet mycket väl, att jag icke
älskar er."

"Ah, bah! Hvad den saken angår, så är jag icke
så nogräknad; jag älskar er så mycket mera, och ni
skall dessutom snart älska mig, då vi blifvit gifta."

"Jag tviflar derpå."

"Men icke jag. Hm, ni skulle väl vara ett litet
odjur, om ni icke älskade den, som befriade er ifrån
fattigdom och ett odrägligt beroende, som gjorde er
rik och grann och lycklig."

"Ja, man kan möjligtvis tycka så, men tänk, om
jag likväl vore ett sådant odjur."

"Jag riskerar det i alla fall," återtog Merton,
mycket upplifvad och skramlade med de otaliga
berlockerna i sin tjocka urkedja. "För fan, jag begär
icke, att ni försmäktar af kärlek till mig, jag begär
blott er hand."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0077.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free