Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Senare, då jag fått mera omdöme och
erfarenhet, har jag tviflat derpå. Dessa förmenta gifter, som
qvacksalfvare sälja, och verkligen använda på det sätt,
som Merton berättat, äro ofta endast bedrägeri, och
om de förmå att döda under dylika förhållanden, synes
mig nu åtminstone mycket osäkert.
"Det moraliska brottet var i alla händelser
detsamma; min vilja och afsigt hade varit att döda henne,
och hon låg död framför mig; men af alla de naturliga
känslor jag, enligt de så kallade menniskokännarne,
borde hafva erfarit, var det emellertid endast fruktan
för upptäckt af brottet, som var medveten hos mig.
"Menniskorna döma om hvarandras känslor,
bevekelsegrunderna till hvarandras handlingar, och söka
att i passionernas labyrint finna ledtråden för sitt
omdöme, sitt medlidande eller sin förkastelsedom, och
likväl skulle kanske hvar och en af dessa domare knappt
kunna rätt bedöma sitt eget innersta.
"Man vet ju att af schackbrädets sextiofyra rutor
kan en snart sagdt evig variation af drag åstadkommas,
och hvilken variation af oändliga anlag, känslor och
begär innehåller icke menniskosjälen, denna sällsamma
eolsharpa, hvars vibrerande strängar himmelens alla
vindar sätta i rörelse och som lika ofta frambringar
skärande missljud, som himmelska toner.
"Om handlingarna skola bedömas efter sina
orsaker, så borde aldrig någon mensklig dom komma i
fråga, och i fall man ville antaga den sinrika meningen,
att brott endast är olycka, så skulle man med lätthet
komma derhän, att allt slags straff vore orättvist.
"Och så är det utan tvifvel; det onda är en
missbildning, en brist i menniskonaturen, en stor, omätlig
olycka. Vi straffa icke de blinda, de stumma eller
vansinniga, vi beklaga dem derföre att de stå på en
lägre grad af utveckling än vi, de sakna ett af våra
sinnen. Nå väl, det gifves äfven varelser, som sakna
den högsta, den ädlaste af alla egenskaper,
skönhetssinnet, begreppet om dygdens och godhetens sublima
skönhet, de äro ännu mera beklagansvärda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
