Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Det var då intet tvifvel, den sjuka engelska frun
hade under natten i storm och regn besökt honom,
för att lätta sitt samvete med den fullständiga
bekännelsen om sina så väl gömda brott, och då hon
slutligen aflägsnat sig, hade prosten, utmattad af
ansträngning och sinnesrörelse, fallit ned afsvimmad.
Han drog ett djupt andetag, samlade ihop papperen,
icke utan en viss förundran öfver sin egen förmåga
att på några timmar hafva skrifvit det väsendtliga af
denna bekännelse, inläste dem i sin pulpet och följde
sin syster för att äta frukost och sedan i hast afsluta
sin afbrutna predikan.
Det ringde redan andra gången; prosten var
omklädd och i ordning att gå i kyrkan, hans syster
stoppade omsorgsfullt den hvita kammarduksnäsduken
i hans ficka och förmanade honom, att icke af misstag
begagna den i stället för den blårutiga, som låg i en
annan ficka, då en qvinna inträdde och begärde att
få tala vid honom.
Han igenkände henne strax, det var den engelska
fruns gamla piga, som, helgdagsklädd och anständigt
nigande, stannade vid dörren, under det hon
oupphörligt torkade sina ögon med en hårdt hoptrillad näsduk.
"Ah, är det du, Märtha! Huru befinner sig din
matmor i dag? Hon har varit sjuk, hörde jag," sade
mamsell Petronella, som vände sig om.
"Ack ja, det har hon varit. Och jag skulle nu
gå hit för att anmäla för vördig prosten, att hon dog
i går eftermiddag klockan sex," sade qvinnan högtidligt.
"Åh, bevare mig, är hon död? Hvad säger du?
Dog hon i går eftermiddag?" utbrast prosten förvånad.
"Ja, hon hade varit sjuk några dagar, men hon
ville icke låta hemta doktorn och jag trodde icke heller
att det var så farligt; men i går vid middagstiden blef
hon hastigt sämre och då bad jag lilla Elsa gå fram
till Svaneholm, eftersom jag visste, att doktorn var der
för barons skull. Det dröjde allt likväl, innan han
kom, och jag tyckte att frun öppnade läpparne flera
gånger och bjöd till att tala, men hon förmådde icke,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
