Full resolution (TIFF)
- On this page / på denna sida
- 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Den hvita Pierro’n.
1.
"Om de välsignade tidningarna icke funnes, så
skulle bra många saker här i verlden aldrig inträffa.
De ljuga, och deras lögner blifva sanning; de orera
och prata i vädret, och deras tanklösa ord få gestalt
och form; de framkasta befängda hugskott utan sundt
förnuft, och dessa skapas om till lyckliga eller förderfliga
verkligheter; de utså frön i sina läsares sinnen,
som frambringa frukter, hvarom man aldrig drömt,
brokiga och besynnerliga, giftiga eller helsosamma,
allt efter den jordmån, hvari de fallit; de göra mycket
godt och mycket ondt; de äro tankarnes jernvägskupéer,
som ila fram, ömsom medförande hederligt folk, ömsom
skojare och patrask. Och icke nog att de prata sjelfva,
de lemna äfven alla andra tillfälle, att i annonsernas
brokiga virrvarr för läsaren framlägga en mystisk
profkarta på denna verldens alla dumheter, sorger,
påhitt och enfaldiga förhoppningar."
Det var Alf Stjerne, som höll denna djupsinniga
monolog, der han satt helt ensam i en elegant salong,
af sin så kallade onkels tomma våning i Stockholm,
på våren några månader efter den qväll, han i Lund
skilts ifrån sin vän och akademikamrat.
Den hederlige öfversten, som var ungkarl, hade
enligt sitt löfte mottagit sin gudson, och nu, då han
sjelf rest ned för att öfvervara mötet vid sitt regemente,
anförtrott honom åt sin gamla hushållerska, fru Ulrika
Andersson.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0152.html
