- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
152

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

bildad person", presentera sig sjelf för den anspråkslösa
resanden.

Om någonting skall kunna ursäkta en dårskap,
eller ett besatt upptåg, så är det utan tvifvel att
under den varma vackra sommaren nödgas vara instängd
i det dammiga, folktomma och solheta Stockholm, utan
sällskap och utan tillräckligt arbete, som afleder ett
lifligt lynnes galenskaper.

I förhoppning att få lära känna ett original,
vandrade Alf alltså helt förnöjd åstad efter den utsatta
adressen och öfvertänkte under vägen den rol han
ville spela, för att muntra upp både sig sjelf och den
"grälaktiga" annonsören.

Då han emellertid ändtligen hunnit målet och
ämnade ringa på den anvisade dörren, föll det honom
in, att alltsammans endast vore spektakel, och att han
sjelf kunde råka ut för den "drift", han ämnade
tillställa.

"Nåväl! så mycket bättre, två spektakelmakare
böra alltid kunna få så mycket mera roligt tillsammans,"
tänkte han och drog på klocksträngen.

En liten väl klädd betjentgosse öppnade dörren
och besvarade hans fråga med att bedja honom stiga
in och tillade, att han skulle anmäla honom för
sin herre.

Alf stannade emellertid ensam i en liten vacker
salong, hvars hela möblering tycktes vittna om egarens
både rikedom och smak, ehuru ingenting är vanskligare
än att döma invånarne efter deras bostad i Stockholm.
Den smak man tror sig finna är ofta tapetserarens
eller dekoratörens, och lyxen ett hopvingladt bedrägeri,
för att hålla krediten uppe.

Detta var likväl icke Alfs tanke, och hans
förmodan fick dessutom stöd af en mängd småsaker,
böcker, dyrbara planschverk och slutligen de mest väl
vårdade och utsökta blommor i fönstren.

Han var just sysselsatt att beundra dessa, då
dörren öppnades bakom honom till ett annat rum och
han vände sig om, i en hast hopsamlande i sitt minne

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0154.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free