Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Hvad säger du?" utropade Alf, nästan förskräckt
öfver kontrasten emellan den allvarsamma och sorgliga
tonen och de löjliga orden Malkolm uttalade.
"Du förstår mig icke, du finner mig bra
besynnerlig — eller hur?"
Det var verkligen det lindrigaste uttrycket för
den bekymrade Alfs tankar, han teg och såg generad ut.
"Ja, jag ser det, jag skrämmer dig med min så
der oförberedt uttalade tanke. Jag vet hvad du
misstänker, men ännu har jag verkligen mitt förnuft
i behåll, ehuru det kanske icke räcker länge. Se så,
glöm min vana att tänka högt... Jag vill nu lugnt
och noggrannt berätta dig, huru jag råkat i det
olyckliga, nervösa tillstånd, hvari du ser mig. Det vore
verkligen den dummaste och löjligaste händelse i verlden,
om den icke tillika vore den mest infernaliska."
Malkolm steg upp, och liksom med våld afskakande
de sjukliga griller, hvaråt han nyss tycktes
hafva hängifvit sig, återfick han något af den fordna
otvungna och behagliga ton och det sätt, som Alf
varit van att se hos honom.
"Se här är tobak och pipor. Vill du kanske röka,
ty min berättelse är lång och tålamodet kunde möjligen
förgå dig," fortfor han, visande på en liten vacker,
men tydligen mycket litet begagnad piphylla, ty den
tidens unga herrar visste ännu icke om elegansen och
behaget af cigarrer.
"Ja, om det icke generar dig, du tyckte aldrig
om tobaksrök, vill jag minnas?"
"Åh jo, jag röker stundom sjelf — men emellertid
skäms jag nästan att så här taga din uppmärksamhet
i anspråk, i de första ögonblicken vi råkas, med en
historia, som..."
"Som jag brinner af nyfikenhet att höra, är det
möjligt, att du så kunnat glömma vår vänskap, att du
ett ögonblick tviflar derpå. Det kommer sedan min
tur att berätta dig de underbara saker, som händt
Astley Cameron, och hvarom han skrifvit till mig,
sedan jag kom hit."
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
