Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
företagit sig, i händelse han verkligen råkat denna
person, om hvilken han kanske helt och hållet
misstagit sig; ty man kan icke gerna fråga en menniska
om orsaken, hvarför han ser på en, och icke heller
hvarför han har blå naglar; båda delarna tyckas väl
bra oskyldiga.
Emellertid var det nu dessa naglar, som på Alf
gjort samma verkan, hvilken han funnit mycket barnslig
hos sin vän.
Han nämnde ingenting åt Malkolm, men han
glömde likväl icke denna händelse, hvilken han helt
ofrivilligt sammanstälde med berättelsen om Malkolms
maskeradäfventyr.
Nu i aftondunklet tyckte han sig se samma figur,
med den svarta påsen under armen; och förd af samma
idé och nyfikenhet som då, smög han sig fram till
sluttningen af vallen, under det han vinkade åt Malkolm
att stanna qvar.
Det var mycket riktigt en karl, som hade något
att bära, han såg honom stiga utför den slingrande
och steniga vägen ned till chaussén, som förde in till
staden, och just då han vände omkring vid hörnet af
vallen, såg han till sin förvåning en annan lång figur,
liksom uppstigen ur jorden, gå bredvid honom.
Förmodligen hade denne väntat honom der, och antingen
nu den lilla judens åsyn väckt en idéförbindelse, för
hvilken Alf icke gjorde sig full reda, eller att hans
hastiga uppfattning var riktig, allt nog i konturerna
och ställningen af denna person låg något, som kom
honom på den tron, att det var samma långa och
välväxta karl, hvilken suttit bakom dem på terrassen
i Dresden.
Båda dessa figurer följdes nu åt och tycktes
inbegripna i ett lifligt samtal, ty de stannade ofta
några ögonblick framför hvarandra och fortsatte sedan
sin väg utför backen.
Utan all besinning skyndade Alf i fyrsprång utför
den branta sluttningen på den sida, der han befann
sig, för att genskjuta dem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
