- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
286

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 11. - 12.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fruktan för en duell, var han emellertid icke nog heroiskt
tanklös, för att anse den som en småsak.

Den sorglösa munterhet, hvarmed han förut
deltagit i sina kamraters skämt, var denna afton icke rätt
naturlig, och han skulle helst hafva skilts ifrån dem,
om icke fruktan, att hans dåliga lynne kunde blifva
uttydt som feghet, hade förmått honom att söka dölja
detsamma och följa dem till teatern.

Väl inkommen i salongen, påminde Astley sig den
främmandes kort, som han stoppat i vestfickan, och
upptog det nu helt likgiltigt, för att i lampskenet läsa
hans namn, men då hans blickar föllo på den glänsande
papperslappen, ryckte han till, som om det varit
ett glödgadt jern man fört förbi hans ögon, och Moore
såg honom blekna, på samma gång hans blick följde
Astleys, och han på det lilla guldkantade visitkortet
läste namnet "Astley Hawerfield".

*



12.



Hvad som för sextio år sedan ansågs som en
hederssak, en skymf, som endast blod kunde aftvå,
det är i dag ett lappri, som ingen bryr sig om. Om
man då ansåg sig hafva blifvit förorättad, så hade
man rättighet, ja nästan skyldighet genom opinionens
makt att sticka värjan genom kroppen på sin fiende,
med risk att äfven sjelf blifva sönderstucken.

Hvem skulle väl nu vilja blifva först chikanerad
och sedan ihjälskjuten kanhända? Nej vi äro mera
upplysta, vi svälja vår skymf och låta lagen afgöra,
till hvad grad vi äro förfördelade, och straffa den
först, sedan den genom offentligheten blifvit tiodubblad.

Hvar tid har sin sed, och hvar och en har sin
smak. Vi kunna aldrig i verlden samla allt det goda,

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0288.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free