- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Femte delen. Psykologiska gåtor. /
309

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


på terrassen i Dresten och som han trodde sig här i
Bajern, för några dagar sedan, hafva sett tillsammans
med en annan figur, af ännu mera intresse för honom,
den lilla mannen med de blå naglarne.

I Alfs rörliga sinne sammanställde sig
ögonblickligen de sällsammaste idéförbindelser, och monsieur
Garonnier, som oupphörligt pratade, hade troligen aldrig
haft en mindre uppmärksam åhörare.

"Den der lilla karlen, som kommer der," fortfor
han emellertid, "är en forstman i grannskapet, hvars
döttrar, ett par små klotrunda och gladlynta varelser,
dansa derinne, och den der långa skrangliga personnagen,
med håret ned öfver ögonen, är pastor Littau, en
metodistprest, som reser omkring för att göra insamlingar
för vildarnes på Söderhafsöarne anständiga beklädnad,
eller att bygga en kyrka i Sahara, jag minnes icke
rätt hvilket... De der äro tvenne studenter ifrån
Erlangen, den med röda mössan ser ut som en jakobin.
Ah! men se då upp, min vän, der kommer, ma foi!
äfven den ryske majoren med sin förtjusande dotter,
eller nièce, eller hvad hon är."

Alf hade hittills icke särdeles gifvit akt på sin
franska väns anmärkningar, och han gjorde det ännu
mindre nu, ty den drömmande och tankspridda blick,
med hvilken han följt dem, som passerat förbi, hade
hastigt fått lif och känsla, då han, långt innan
kaptenen såg dem, upptäckt den vackra bedjerskan i
kyrkan i Kronach.

Hon gick vid sin onkels arm, och hennes ansigte
såg nu i ljusskenet, som strömmade ut från salongen,
ännu mera melankoliskt och allvarsamt ut, än då han
såg henne i kyrkan.

"Hon är beundransvärd, tycker ni inte det? Men
hur kommer det till att hon icke är balklädd. Hon
ämnar då icke dansa. Åh! hvad jag beklagar alla
mina kamrater der inne. Ah! hvilken gudomlig liten
fot! Hvad säger ni om henne, min vän?"

"Ja, hon är mycket vacker; men det ligger en
sorg i hennes ögon och på hennes panna," sade Alf

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:49:27 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/5/0311.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free