Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 23.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Ja visst, mitt regemente tillhörde divisionen
Souham, men jag vill säga er i förtroende, att min
ställning var en smula generad, jag råkade i kollision
men min öfverste, en förb... hetlefrad och orättvis
person, under hvars befäl jag stred vid Vique i
Catalonien för några månader sedan; ni känner till
detta slag, som vi vunnit emot general O’Donnel.
Spaniorerna voro 12,000 med 1,200 hästar och några
tusen miquelets. Bland fångarne var en officer, med
hvilken jag sjelf kommit i handgemäng och hvars
värja jag tog, det var i anledning af denna affär,
som en ordvexling uppstod. Jag vill icke närmare
ingå i saken, så mycket mindre som öfversten sedan
stupade vid Burgos, men jag ansåg mig här vara
orättvist behandlad, och då åttonda och nionde
armékårerna förenades, för att marschera till Portugal,
lyckades jag att blifva adjutant hos general la Harre
och följde honom till Paris, för att öfvervara kejsarens
förmälning. Den här blessyren i skuldran föranledde
mig att begära permission för att sköta min helsa.
Man påstår sig hafva uttagit kulan, men jag tycker
mig känna den der ännu — eller kanhända att de
voro två — de fördömda spaniorerna af Empecinados
röfvarband nyttjade ofta tvenne kulor på en gång i
sina korta bössor, efter hvad våra soldater trodde..."
Alf hade icke mycket gifvit akt på kaptenens
prat, som vanligen, då han kom in på beskrifningen
om marscher, skäfmytslingar och bataljer, var nästan
ändlöst, men en hastig tanke kom honom nu att försöka
hejda detsamma.
"Men er historia, kapten, ni glömmer ju helt och
hållet att berätta mig den," sade han afbrytande,
under det han slog i fransmannens glas.
"Ja, det är sannt, det var just till engelsmännen
jag ville komma. Ni minnes nog, att för en tid sedan
visade jag er på en bal i Langenau en resande
engelsman, en ganska treflig och hygglig karl af förnäm
familj. Det är sannt, att jag afskyr engelsmännen
såsom fiender, men det vore malplaceradt att visa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
