Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
ve mig, det sade jag, för det anade jag genast... Hvad
skulle de der herrarna komma hit enkom för att bryta
sig in på ett ställe, som aldrig någon tänkt på, om
det icke varit något annat, som legat dem på hjertat
också. Det tänkte jag då, och nu synes det att jag
hade rätt," fortfor hon, vändande sig till sin man,
som åt med en ifver och aptit, hvilken hittills gjort
all konversation omöjlig, och som ännu alls icke svarade
med annat, än en bifallande och något förundrad blick.
"De skulle säkert icke gjort sig så mycket besvär,
endast för att den stackars herrn skulle blifva kristligt
begrafven, nej, det var något helt annat!"
"Nå, hvad skulle det vara då?" sade hennes man
helt likgiltigt, med munnen ännu full af fläsk och kål.
"Jo, ser du... men hvad i Herrans namn är detta
för spektakel? Hvarför skäller Curry, som han vore
tokig, och hvarför springer han med sina stora sotiga
labbar upp på trappan, som han vet, att han aldrig
må understå sig. Det är gamla Betzys gemena katt,
som förvillar honom, det ger jag mig hin på. Spring
ut, Bill, och se efter hvad det är! Jo, nu blir mitt
renskurade golf just vackert."
"Gud vare tack för maten!" tillade hon andäktigt
sammanknäppande händerna, i det hon steg upp från
bordet och började att hopsamla tallrikar och skedar.
"Se så, öppna köksdörren åt mig, Jonas, och akta,
att du icke trampar i spottlådan der! Nå, Bill, det
var väl katten, kan jag tro?"
"Nej, mrs, det var en fågel, som flög öfver
trappan och som Curry rusade efter," sade Bill, som
återkommit och hjelpte sin matmor att afduka bordet.
"En fågel, hvad är det för prat? Det kan jag
aldrig tro. Jag har ju vant sparfvarne att alltid få
sina brödsmulor nere vid dammen. De bruka aldrig
komma fram till trappan."
"Nej, det var en kråka, mrs."
"En kråka, nå ja, det var en annan sak, dem
kan man då icke få någon bugt på," sade fru Barbara
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
