Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Jag var tio år, då vi på en marknad någonstädes
i England kommo i sällskap med en man af samma
folk som vi, och som sedan alltjemt följde oss.
"Jag hatade genast denne man, och han kunde
icke tåla mig. Han slog min apa och retade mig med
att kalla mig en vanskapling, en bortbyting och en
judunge.
"Det var första gången jag hörde detta hatade
ord, och ehuru min mor för öfrigt var mycket likgiltig
för Andrews elakheter emot mig, måtte hon likväl
känt samma vedervilja derför som jag, ty jag såg
hennes bruna kinder rodna, och med knutna näfvar
och blixtrande ögon förklarade hon honom, att detta
ord aldrig mera fick gå öfver hans läppar.
"Han var emellertid en verklig plågoande för mig
under de år vi voro tillsammans, och som han påstod,
att jag var fegare än en hare, så roade han sig att
skrämma mig på alla sätt och vid alla tillfällen. Jag
är icke modig och stark af naturen, jag är ingen
lysande representant af min ädla stam, jag vet det,
men det är likväl rent zigenarblod i mina ådror, det
har min mor hundra gånger försäkrat, och för den
försigtighet eller kanske svaghet, som jag alltjemt i
mitt lif visat, bär utan tvifvel denne man skulden.
"Åter förgick ett par år, hvarunder min stjuffar —
ty det var han förmodligen, ehuru min mor icke tycktes
hysa mycket mera tillgifvenhet för honom än jag —
flere gånger råkade i fredsdomarens och lagens händer,
men alltid återvände till oss igen, då han lyckats
befria sig på ett eller annat sätt.
"Då jag var tretton eller fjorton år, hade vi vid
en marknad i Launceston tillbragt några dagar; men
hvarken våra sånger och spådomar eller
marionettteatern och apan hade haft särdeles lycka med sig,
vi voro i mycket utblottade omständigheter, och både
min mor och hennes följeslagare hade i dåligt lynne
stannat vid en krog utmed landsvägen.
"Jag minnes denna dag så klart, som det varit i
går. Det var i september månad, men hade varit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
