Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 8.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
mera, men det gjorde mig ondt om den stackars flickan,
ty jag var säker, att Andrew icke skulle mycket
besinna sig på att mörda henne, om det behöfdes, för
guldurets skuld.
"Det var redan skumt i skogen, och vägen var
mycket enslig, efter den egentligen endast var en biväg
till köpingen och sällan begagnades af andra än folket
i trakten, som kände till den, och om man hindrade
flickan ifrån att skrika, så var det lätt att utan
upptäckt plundra henne här, det insåg jag genast.
"Jag har sagt, att jag ingenting eger af min
stams djerfva mod och tycke för faror; jag påstår icke,
att min rättskänsla är så stor — och huru skulle den
väl det kunna vara med den uppfostran jag fått? —
men jag afskyr våldsamheter och har alltid aktat mig
för att komma i kollision med lagen, och redan som
barn fruktade jag en poliskarl lika mycket, som haren
fruktar hundarne. Det var derför mera af
förskräckelse för de möjliga följderna af Andrews brott än för
brottet sjelft, som jag darrande och ångestfull sjönk
ned på gräset med min apa i famnen.
"Jag tyckte mig hafva hört ett nödrop, men sedan
var allt tyst, ingen menniska syntes till, och först en
lång stund derefter hörde jag bullret af vagnshjul, och
en vacker jagtvagn, körd af en kusk i grönt livré,
ilade förbi på vägen så hastigt, att jag i halfmörkret
icke kunde upptäcka, om någon satt deri.
"I alla händelser kunde den möjligen hafva skrämt
min mor och Andrew och låtit flickan undkomma, och
detta hopp lugnade mig något. En halftimme derefter
återkommo de, och af deras vresighet och nedslagenhet
slöt jag, att de verkligen misslyckats.
"Det var emellertid det enda företag af denna
art, som jag vet eller förmodar, att min mor deltagit
uti, och alla de skälmstycken, hvilka Andrew ständigt
skröt af, utförde han ensam.
"Dessa bragder, hvilka ofta voro lika djerfva som
listiga, blefvo emellertid af allt vådligare art, och då
han ett år derefter bröt sig in hos en gammal rik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
