Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10. - 11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
individuelt; Arabella tröstade sig med öfvertygelsen, att
hon gjort "hvad hon var skyldig sig sjelf och sitt
anseende"; och om hon några dagar derefter fann, att
hon misstagit sig äfven i detta afseende, så var detta
en otur, ingenting annat.
"Harvey, du hade rätt. Allt är slut, Arabella
har afslagit min hand," sade Astley kort och dystert,
då kaptenen upphann honom i den nedra förstugan.
"Jag visste det. Men du har velat ega allt eller
intet, och du skall bära din motgång som en man,
hvilken snart har alla Englands vackra qvinnor att
välja ibland," sade Harvey småleende.
"Apropos, vi skiljas. Jag får troligen icke tid
att träffa dig mera innan min afresa," tillade han, då
Astley icke besvarade hans smickrande tröstegrunder,
"ändtligen är mitt fartyg i ordning, jag reser i morgon
till Ramsgate."
"Och när får jag återse dig?"
Gud vet. Så länge de fördömda fransmännen icke
vilja taga reson, är intet lugn att vänta. Jag hoppag
att få helsa dig som lord Hawerfield, då vi råkas igen."
Harvey tryckte hans hand, och Astley kastade
sig i vagnen, som väntade honom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
