Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
handelsoperationer, och tagande oss för utsända
polisspioner, som lurade på honom, ämnade resa sin väg,
sedan han hemligt under natten återkommit till Kronach,
för att hos sin värdinna söka efter det papper han
tappat i Frankerskogen och som i sjelfva verket låg i
min plånbok.
"Innan han efter sitt fruktlösa besök hunnit aflägsna
sig, träffade jag på honom här nedanför vallen vid
källan, och i min förbittring var jag nära att strypa
den arma varelsen, hvilken, i sin förskräckelse för att
rädda sitt lif, och misstagande sig om min mening,
uppoffrade den dyrbara hemligheten, hvilken du känner,
om sin nära slägtskap med den förmenta lord
Hawerfield, som egentligen endast var zigenaren Paddy.
"Du kan lätt tänka dig min bestörtning, min
villrådighet och häpnad. Jag hade helt oförmodadt gjort
en upptäckt, hvarpå jag aldrig kunnat hoppas, och af
hvilken jag visste, att Astleys hela lycka och
framgång berodde; denna hemlighet var mig visserligen
lika dyrbar, som den jag sökt, men emellertid var
den sista förhoppningen att kunna hålla mitt löfte till
dig försvunnen. Den hvita pierro’ns hemlighet, som
jag hoppats finna, syntes vara lika obegriplig för
Meyerkopf som för oss, han förstod icke ens hvad jag mente och
hela denna sak tycktes mig sjunka ned i en evig natt;
jag kände mig ett ögonblick besegrad af dina
hemlighetsfulla idéer och ansåg honom nästan vara ett fantom
från afgrunden.
"Denna morgon, då jag lemnat juden och återkom
till dig, skall jag aldrig glömma. Jag satte mig ned
bredvid dig, der du sof i gräset, och det föreföll mig,
som om ödet, afundsjukt öfver min lycka att ega tvenne
vänner, gifvit mig valet emellan Astley och dig.
Endera måste jag uppoffra för den andra. Jag kunde
icke gagna båda, och jag var förtviflad att nödgas
lemna dig hemfallen åt en förfärlig, helt och hållet
obegränsad och oförklarlig fara, hvars beskaffenhet
öfvergick mitt förstånd.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
