- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
27

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

DOKTOBNS ED.

några finska fiskare och arbetskarlar, som ingenting
förstå, äfven om de kunde höra oss."
Elisabeth tycktes emellertid icke lugnad, hon lutade
sig intill honom och fortsatte samtalet så lågt, att
äfven om någon funnits helt nära dem, skulle man icke
kunnat uppfatta ett ord deraf.
Harvey åhörde henne uppmärksamt och tycktes
lägga hvarje af hennes ord på minnet, ehuru ett flyk-
tigt drag af tvekan och missnöje då och då röjdes i
hans ansigte.
Slutligen framdrog Elisabeth under sin långa skinn-
tröja ett litet paket, öppnade det och tog derur en
bönbok och ett litet silkesnystan, icke större än en
hasselnöt och lemnade honom båda delarna.
Doktorn svarade några ord lika sakta, undersökte
boken mycket noga, nickade tillfredsställd och gömde
den omsorgsfullt tillika med silket i sin bröstficka.
Just i detsamma syntes tvenne karlar framkomma
vid en talldunge högre upp vid strandens krÖkning,
och Elisabeth hviskade brådskande och orolig:
"Var försigtig, Harvey, och res genast er väg, så
snart ni lyckats. Man skall aldrig kunna misstänka er."
"Och ni, Elisabeth? Att lemna er ensam! . . . Kan
ni icke lofva mig det samma."
"Det beror på omständigheterna . .. jag löper ju
ingen fara; jag skall nog veta att undkomma ... Daria
är dessutom med mig."
"Dess värre kanhända," mumlade doktorn tvekande
och tankfullt.
"Efter man nu sett oss tillsammans, så bär jag
edra fiskredskap tillbaka till staden; då är vårt möte
förklaradt," tillade Elisabeth hastigt och lutade sig ned,
för att upptaga det bortkastade metspöet.
Harvey svarade med hög röst på engelska, skruf-
vade sönder det långa spöet, som Elisabeth helt öd-^
mjukt lemnade honom, inlade det i schatullet, och
pekade sedan på detta med uttrycksfulla gester åt den
förmenta bondflickan, som tjenstaktigt lyfte det från
marken och följde efter den originelle resande engels-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0029.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free