Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
32
MODEKNA TYPEK.
hennes silkeslena blonda hår, som trotsade både chignon,
hårnålar och den nyss omtalade ordentligheten, och
gestaltade sig till en oregelbunden frisyr, hade aldrig
varit mera glänsande och mera sjelfstandigt.
I den unga flickans barnsliga och öppna blick
hade doktorn endast funnit den lugnaste och kyligaste
vänskap, och han hade’ derför noga’aktat sig att för-
råda sina egna känslor; den beslöjade och omedvetna
eld, som i dag brann under hennes sänkta ögonlock,
gjorde honom derför helt förvirrad och villrådig.
"Elisabeth, min vän, rör icke böckerna på divan-
oordet! De ligga precis, som de skola vara," ropade
kammarrådinnan häftigt, då hennes dotter med tank-
spridd likgiltighet vände på en af de många litterära
prydnader, hvilka voro bestämda att med sina granna
band illustrera salongsbordet.
"Ack vi arma husmödrar! martyrer för den dag-
liga ordningen och trefnaden, vi få intet ögonblick
tänka på något annat. Lyckligtvis har jag i Elisabeth
en så god hjelp, hon är min afbild i allt," fortfor den
ordningssamma frun, granskande med en olycksbådande
min ett af ljusen i kronan i taket, som genom någon
outransaklig tillfällighet råkat falla ur sin lodräta rol.
I detta ögonblick syntes i dörren samma lilla
putsade jungfru, som nyss öppnat för doktorn, och vid
hennes åsyn, med fingret hotande lyft emot det öl vek-
lyckliga ljuset, uttalade hennes matmor med låg, men
betydelsefull ton det enda ordet:
"Sofi!"
Flickan bleknade, tittade förskräckt åt taket och
tycktes nära att uppgifva ett rop af förfäran.
H vad var emellertid att göra? I doktorns närvaro
vågade hon icke rätta sitt slarf, och villrådig blickade
hon ömsom på det sneda ljuset och ömsom på Elisa-
beth, af hvilken hon tycktes vänta sig någon räddning
i sin nöd och förvirring.
Denna, som nu uppfattade hvarom frågan var, tog
hastigt en stol, hoppade upp derpå och ämnade utan
vidare besinning ställa ljuset till rätta, men bröt i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
