Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
DOKTORNS ED. 39
hänsynslösa djerfhet, hvartill dessa moderna genier
kunna komma.
Vanligen har man den åsigten, att sparsamhet,
forsigtighet och en klok omtanke om framtiden, blott
genom fattigdomens och försakelsens helsosamma erfa-
renhet kunna inplantas och blifva rådande, men erfa-
renheten visar icke sällan motsatsen.
Det mest ursinniga slöseri, det högsta njutnings-
begär och det gränslösaste högmod, framställas ofta
just af dem, hvilkas barndom och ungdom tillbragts
under förödmjukelsens och fattigdomens tryck; en gång
hunna till rikedomen, det länge afundade och efter-
sökta målet, göra de ett mycket dåligt bruk deraf;
prålande med alla dess yttre fördelar uppfatta de icke
ens dess pligter, och visa blott i hvarje ögonblick, att
de kommit i en ställning, hvilken icke passar dem, och
hvars bullersamma lycka också vanligen blir af kort
varaktighet.
Der förmögenheten deremot, generation efter gene-
ration, varit ett gifvet oöm tvistad t arf, utgör den ingen
anledning till öfverdrifter, den ålägger flere pligter, än
den meddelar rättigheter, och gör sinnet vanligtvis
fritt från den narraktiga och barnsliga fåfängan att
lysa med en fördel, som ofta synes oss tvetydig, och
alltid i och för sig sjelf föga anmärkningsvärd.
Tron på fattigdomens förmåga att frambringa dyg-
der borde derför, liksom tron på kroppsstraffens nöd-
vändighet, vara en föråldrad dogm.
Aldrig har åtminstone ett omåttligare begär att
tillegna sig rikedomens alla fördelar, utan ens en
aning om dess ansvar, varit mer rådande hos någon,
än hos den unge, elegante disponenten of ver Törn-
landa stora bruksegendomar. Och i fall man icke
redan visste, att han troligen icke ens bar sin fars
namn och att han helt och hållet var, hvad man kallar -
en "sjelfgjord man", så skulle man misstänkt det af
hans ängsliga bemödanden, att ständigt och i allt öfver-
glänsa och förvåna sin omgifning och visa sig "som
en man af stånd".
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
