- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
60

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1. Doktorns ed.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

-60

MODEBNA TYPEB,

4.
. "’«

n

t -;

skakade snön af sina stora jagtstöflar och
satte sig tungt ned på en stol vid spiseln, der ännu
några utbrunna risqvistar flämtade med små blå lågor,
sträckte ut benen och sade vresigt:
"Hvart tror du väl, att detta ska ta vägen, Daria?
Du har lyckats att spåra upp mig, du har lyckats att
mot min vilja innästla dig här... Jag frågar dig ännu
en gångi hvad skall följden blifva?"
"Att du slutligen åter blir ww," sade Daria, som
. dragit fram en träpall och satt sig bredvid honom, och
nu *tog hans hand den hon kysste och lutade smekande
sitt hufvud mot hans knä.
"Att du störtar mig i olycka, det blir följden,"
afbröt Ehvald, stötte omildt undan hennes hufvud och
steg upp med häftighet.
"Jag känner ingen annan olycka än att skiljas
ifrån dig."
"Ha, i det fallet borde du besinna, att fängelse-
murarna, äro den säkraste och mest ogenomträngliga
skiljovägg emellan oss..."
s "Åh, var lugn! I Darias hjerta är din hemlighet
bevarad; har jag någonsin hotat dig, har jag ens ett
Ögonblick tänkt på, att använda denna förfärliga kun-
skap såsom ett medel att fasthålla dig? Vet du icke,
att man kan döda mig förr, än jag skulle förråda dig,"
* "; "Men din envishet, din efterhängsna kärlek och
tlla öförsigtighet, skola slutligen gifva anledning till
upptäckt," sade Ehvald i samma hårda och hjertlösa
tonr utan att låta den stackars qvinnans hängifvenhet
ett ögonblick inverka på sig. *
Daria förde händerna till sin bleka panna, sänkte
hufvudet och satt tyst, under det Ehvald gick fram
och tillbaka på golf ve t.
"Kanhända vore det så godt att i tid ge sig af
härifrån," mumlade han sakta och betänksamt. "Jag
* . ^3
fat ändå aldrig någon ro. här. .. Detta konstiga kort-
hus, som Katzenmilch hjelpt mig att uppvingla, kan,
så j som affärerna nu stå, sammanstörta i hvilket ögon-
blick som helst.. . ett enda oförsigtigt eller olyckligt

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0062.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free