Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
M6
MODERNA TYPER.
var nu - med ^tt egendomligt timglas på bordet fram-
för sig, bestående af en sandstrut, upphängd öfver en
sönderslagen butelj - sysselsatt att spela wisth med
sig sjelf.
Han hade gifvit och utbredt korten åt de inbil-
lade trenne medspelarne, och tilldelande dessa olika
karakterer och lynnen, svarade och talade han for
allesammans med en noggrannhet och konseqvens, som
var verkligt talangfull.
Pä detta sätt hade han skapat sig trenne fantasi-
bilder till sällskap i sin ensamhet, hvilkas roler han
sjelf spelade med förvånande säkerhet och originalitet.
Detta wisthparti upptog de tvenne första tim-
marna af hans dag, de dernäst användes att "punktera",
det vill säga genom några besynnerliga figurer, prickar
oeh siffror på ett pappersark, företaga en slags hem-
lighetsfull spådom eller patience, hvars reglor och resul-
tat stannade inom herr Josuas eget begrepp och vetande.
Punkteringen efterträddes af en "minnesöfning",
der han på ett beundransvärdt sätt lärde sig, att rätt
fram och baklänges upprepa en oändlig mängd siffertal
och besynnerliga kombinationer af abstrakta och kon-
kreta begrepp, som i hans tanke borde ömsesidigt kom-
plettera hvarandra på ett sätt, som för vanliga men-
niskor skulle hafva i stället vändt upp och ned på
alla förnuftiga och antagna föreställningar.
Då herr Josua hörde och igenkände knackningen
på dörren, flög ett godt och vänligt leende öfver hans
trumpna ansigte; han var midt i sitt spelparti, men
nedlade korten med en ursäkt för sina inbillade med-
spelare och gick att öppna dörren.
Den inträdande var ingen annan än fru Elfenbens
skickligaste och äldsta elev Hermina Winther, som, klädd
i en liten otäck "plätthatt" af svart kasemir, en tarflig
brun kappa och bärande en hög med böcker under
armen, steg in i det lilla vindsrummet.
Med all sin misantropi och originalitet hade herr
Josua en utomordentlig, nästan qyinlig ömhet för barn
och djur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
