- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
157

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

Katharina den andra, icke lät hjertats affärer inblandas
i hennes ekonomi.

"Men, mamma, det är icke gentilt att vara så der
emanciperad, som mamma och fru Brelin och Lotten
Andersson och alla de der."

"Gentilt eller ej, så mår man bäst deraf, så vida
man har någon förmåga, något förstånd och ruter i sig."

Den vackra skådespelerskan sänkte hufyudet
tankfull; hon var ännu alltför ung att rätt uppfatta
fördelarna af sin mors teori; en teori, som utan tvifvel
har sina tänkvärda moment, som inom en viss klass
vunnit mer anklang och praktik än man ens anar och
som kanske en dag skall förändra verldens utseende.

Lydia gick tigande att fullborda sin afbrutna
toilett, under det att hennes mor – tydligen funderande
på det framkastade giftermålsförslaget – tankspridd
sopade brödsmulorna från bordet med ett par
hopknutna strumpor, som lågo till hands, och hopsamlade
kaffekopparne.

"Hvem är den der förnäme herrn, du talte om;
jag tänker det är mer än en, som fjeskar för dig och
vill narra dig att försörja sig, och komma att dela
dina förtjenster, om du en dag blir en verldsberömd
sångerska," sade hon efter några minuters tystnad.

"Åh nej, det kommer då icke i fråga med den
jag menar. Han har mer, än han behöfver sjelf."

"Hvad heter han?"

"Det är det samma; jag vill inte säga något ännu;
mamma skulle icke kunna tiga, men det är den samme,
som skrifvit de der verserna jag fick här om dagen."

"Hvilka versar? Det vet jag icke om."

"Jag läste ju upp dem för mamma; det var sedan
jag uppträdt i Alphyddan."

"Jaså. Ack, nu minnes jag; ja det var rysligt
snällt skrifvit; och så artigt mot dig sedan; han liknar
dig vid en harpun och ..."

"Harpun, så mamma pratar ... Jag undrar just
hvart de togo vägen, jag vill gömma dem."

"Du borde sätta in dem i Dagbladet."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0159.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free