- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
163

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 2. Penningar och Hjertan.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

PEBTNIN0AK OCH HJEKTAN. 163
Lydia, jag kan icke försaka henne!" utropade den unge
mannen och förde bedjande moderns hand till sina läppar.
"Det är då afgjerdt! All min omsorg, alla mina
bemödanden att skydda ditt sinne ifrån dåliga passio-
ner, att behålla ditt hjerta rent åt den, som en gång
skulle blifva din maka, äro då belönade på detta sätt.. .
Det är åt en teaterflicka du bortkastar min dyrbaraste
klenod, min högsta skatt?.’ sade den gamla grefvinnan
upprörd och lutade sig emot vagnens dynor, med ett
uttryck af ångest.
"En teaterflicka, hvad vill du säga dermed, mamma?
Lydia är den oskuldsfullaste, renaste qvinna; nästan ett
barn ännu, inspireradt af konsten, för hvilken hon hit-
tills ensamt lefvat. Du, som är så ädel, så klok, huru
kan en föråldrad fördom beherska dig."
"Svara mig, Ivar, f Or hvad anser du väl äkten-
skapet?" återtog grefvinnan, som for med näsduken
öfver ansigtet och satte sig upp.
"För den heligaste och vigtigaste förening vi kunna
ingå; för en välsignelse i lifvet, en sällhet, hvilken
Gud beviljat menniskorna, för att mildra jordens ound-
vikliga lidanden och bekräfta hoppet om himlens lycka;
du har sjelf lärt mig detta," sade den unge poeten
entusiastiskt.
"Och du tror, att denna flicka skall för dig för-
verkliga en sådan föreställning ?"
"Jag äslkar henne... Hvad kan jag säga mer."
"Du har rätt; men denna kärlek är sinnenas, icke
hjertats."
"Kan jag väl skilja deremellan?"
Den stackars mgdern böjde ned hufvudet förkros-
sad vid upptäckten, att hennes omsorgsfulla ömhet,
kanske just förstorat den fara, hvarifrån hon velat
bevara sin son; hon hade räddat hans hjertas oskuld
och heder på bekostnad af hans lycka.
Det gälde emellertid att göra ännu ett sista för-
sök, och tvekande, med rörelse och ansträngning, sade
hon sakta:

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0165.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free