- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
205

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

jemnvigten stod hon tungt och stadigt, som bilden af en
stenkaryatid under ett porthvalf.

Mannen, som sutit i den omstjelpta båten, syntes
emellertid alls icke till; han tycktes hafva sjunkit till
botten med ens som en sten, och villrådig, med
räddningsbojen upplyftad stod styrmannen väntande att få
någon ledning, hvartåt han borde kasta den samma.

Ändtligen syntes en hatt flytande på vattnet och
strax derefter, för en sekund, ett hufvud och en
uppsträckt hand.

Det var tydligt, att den förolyckade icke kunde
simma, och i samma ögonblick som räddningsbojen föll
ned bredvid honom, sjönk han åter för andra gången.

En minut af andlös väntan inträdde. Den klumpiga
qvinnan i fören lyfte nu först sina blickar från
vattnet och lät dem pröfvande öfverfara alla sina
kamrater i båten, den ena efter den andra, men då ingen
af dem syntes hågad att dela den stackars metarens
öde, skakade hon på hufvudet, mumlade något mellan
tänderna, och hastigt bortläggande pirat, och kappa,
drog hon sin kjol tätt omkring sig, steg upp på båtkanten
och hoppade beslutsamt i sjön.

Hela denna scen hade icke upptagit fem minuter.
Allas ögon hade varit riktade på den flytande
korkgördeln, som ännu låg obegagnad, men vid ljudet af
qvinnans plumsande i vattnet blef en ny uppståndelse.

"Det var frun i fören, som föll öfver bord!" ropade
eldaren häpen, tittande ut öfver relingen, under
det styrmannen åter kommenderade "back", villrådig,
åt hvilken af de båda offren han först skulle egna sina
räddningsförsök.

"Sådant spektakel! Hvilken olycka! Två menniskor som drunkna!"

"Huru kom det till, att qvinnan föll i?"

"Hvad hette hon?"

"Hvem var det?"

"Ah! Se der kommer hon upp."

"Hon kan simma!"

"Fördöme mig! Hon flyter som ett tomfat."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0207.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free