Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
216
MODERNA TYPER.
"Med lif och själ, var öfvertygad derom. Du har
något under allt det der; jag inser det, men ehuru jag
icke begriper hvad det är, så har du mitt löfte. Reser
du nu?"
"Ja, jag följer dina instruktioner!"
I detsamma öppnades dörren, och herr Poppel-
qvist inkom, klädd i en lång svart rock, som tillhörde
Janzén, med det våta håret upprättstående och en dålig
brinnande cigarr, som spred en allt annat än angenäm
lukt omkring honem.
"Se så, herr löjtnant, huru lyda edra order?"
utropade han muntert och slängde med de långa rock-
skörten omkring sina ben. "Jag skulle icke tycka illa
om en liten förtjenst; ty jag kan icke gå tillbaka till
fabriken, förr än der blir en annan ordning, förr än
slafveriet upphört och förtjensten blir lika. En person
som jag dessutom, som luktat krutrök och skakat hand
med Gambetta och Cluseret och alla de der mensklig-
hetens välgörare, vill väl göra något annat än väfva
strumpor och kalsonger; att jag studerat maskiner
och mönster för trikåväfnad! Nej pass, mina gubbar,
det är mitraljoser och barrikaker jag lärt mig att sköta.
Och för öfrigt har jag fått reda på tidens stora frågor:
arbetarens fordringar och samhällets kraf."
"Ni är en man, herr löjtnant, som begriper allt
det der, en folkets man, och derför räcker jag er min
hand till broderlighet i lif och död. Lefve friheten och
reformen! Bort med kapitalet och annan smörja, som
förderfvar och utsuger folk."
"Tyst för tusan, hvad skriker ni för!" utropade
Räfklo förargad och fattade den lifvade strumpväfva-
ren i armen. "Tror ni, att jag kommit hit för att
höra ert skrål," tillade han med lägre röst och tittade
ut genom fönstret, tydligen rädd att bli sedd i det
sällskap han kommit att söka.
"Nå, hvad vill ni mig då?"
"Jag vill er ingenting, förrän ni lärt er hålla tand ,
för tunga; det är dessutom sent, jag måste vara i sta-
den klockan elfva.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
