- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjette delen. Moderna typer. /
284

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

284 MODEBHA TYPEB.
Den oundgängliga hatlen, som om den icke dolde
ett katt, troligen dolde ett något vridet hufvud, satt
snedt och hon var ännu sysselsatt att häkta en kjol
omkring sitt "kolossala lif, då Harder inträdde.
Hon besvarade knappt hans helsning, hade ett
mycket oroligt utseende, och mellan de skygga blickar,
hon kastade på sin gäst, granskade hon ifrigt sin egen
person och sitt ostädade rum, liksom hos båda funnits
någon fruktansvärd upptäckt att göra.
Doktorn var emellertid för upptagen af sina egna
tankar för att fästa någon uppmärksamhet dervid, och
dåt hon, utan att säga ett ord, gjorde med tummen
en tvär och tafatt gest för att bedja honom sitta ned,-
märkte hon icke, att detta var en ren omöjlighet,
eftersom den enda stol, hvilken fanns i rummet, var
upp- och nedvänd och som sådan begagnad till nystfot,
med en garnhärfva omkring benen.
Han tog endast ett par steg fram på det med
spånor öfverfylda golf vet, - h vilket antydde, att fru.
Plank äfven sysselsatte sig med andra manliga idrottei
än att såga ved - och sade med en forskande blick
på den gamla qvinnan:
"Minmbästa fru Plank, ursäkta mig, men jag kan
icke komma ifrån den föreställningen, att ni fäster
något specielt intresse vid den gamla byrån, som jag
har i mitt rum."
"Jag har en gång svarat er på samma förmodan,**
svarade fru Plank med en viss kärf värdighet, som
icke förfelade sin verkan.
"Det är sannt, men jag har likväl ansett för min.
pligt att meddela er en sak i anledning deraf.. ."
Den gamla frun vände honom hastigt ryggen vid
dessa ord, antingen för att dölja den nyfikenhet hon
verkligen kände, eller, derfor att hon icke hade någon alléH
"Jag har," återtog doktorn, "i en lönnlåda funnit
ett mycket vigtigt papper, som tillika upplyser migg
om hvem den gamla pulpeten fordom tillhört."
"Nå, då vet ni ju att den icke varit min?" infölS
frun buttert och alltjemnt med bortvänd t ansigte.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/6/0286.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free