Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3. Den gamla pulpeten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
292
MODERNA TYPER.
henne detsamma, men då man nämnt hennes
kunde ju intet misstag ega rum, och hon st
brefvet i sin ficka, i tanke att det just var ifrån Rosé^
som hon nyss förgäfves sökt. jj|
Med en skymt af glädje öfver barndomsvännen!!
tillgifvenhet gick hon Öfver den mörka gården, och
hon såg alla fönster framfor sig oupplysta, ihågkomjf
hon med välbehag, att hon troligen var helt ensam ^
i huset. i,
Emellertid, ehuru magister Janzéns dörr var läst, l
nyckeln urtagen och rummet tomt, var han likväl icke- ^
borta, och Hermina, som iéke ens visste, att han bodde
i samma hus som hon, skulle utan tvifvel blifvit helt *
förskräckt, om hon i det hon inträdde på gården kunnat
se honom, som ett spöke stå stilla och orörlig vid bordet
i hennes egen lilla kammare, oaktadt nyckeln dertilt
ligger i hennes klädningsficka och ehuru hon väl
erkände hans rättighet till en dylik förtrolighet. f
Det är nästan mörkt i rummet; endast den mat%
reflexen från lyktskenet utanför på gatan upplyser difc
något, och den långa sneda figur> som i halfdunkleti
liknar en fågelskrämma, eller en tom rock upphängas
på en klädhängare, tyckes verkligen så hemsk och obe*f
haglig, att den kunnat skrämma hvem som helst, sona
oväntadt funnit honom i sitt rum vid denna tid ocfei^
belysning. ?
Han går nu sakta fram på golfvetj stannar etf|
ögonblick vid den unga flickans säng, undersöker ga$*||
dinerna deromkring och lossar banden, hvarmed de äx$j
fasta vid sängstolparna och taket, lyfter på sängen lp^
som för att pröfva dess tyngd, lägger omhänget nog|
grannt till rätta igen, vänder och beskådar hennes lilll
syskrin^ som står på nattduksbordet, några anspråkslöi
. klädespersedlar, hoplagda på en stol derbredvid, o<|
tager slutligen vattenkaraffen och bär den fram til
fönstret. H
Det skulle vara svårt att gissa, hvad han of
egentligen har för sig; han upptager någonting ur sij
västficka, hyilket i det svaga skenet från fönstret
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
