Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 5.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
på den lilla gula hopskrynklade handsken, som Marion
hittat nedanför samma fönster."
"Och doktorns besök; och bullret på morgonen
i dagningen ... Man skulle trott att det gräfdes en
graf derinne på terrassen ..."
"Och maten, som Wenzlav oupphörligt behöfver
åt sin herre. Baron har blifvit en riktig gurmand
ifrån att lefva vid vatten och grönsaker, som ett
helgon," inföll kammarjungfrun lifligt.
"Det är helt enkelt en orimlighet, allt det der,"
afbröt fru Sarassin, med blossande ansigte.
"Hvarifrån skulle väl ett fruntimmer komma, utan att
någon vet derom; hon har väl icke växt upp, likt en
svamp, der inne i det gamla, fuktiga och mörka
tornet ... Josef har alltid haft en naturlig motvilja för
fruntimmer, han känner icke ens sina egna
slägtingar och skulle aldrig hafva mottagit en främmande."
"Himlen vet, madame, om baron mottagit henne ...
Om hon verkligen finnes der, så tror jag snarare att
hon fallit ifrån skyarne eller att Wenzlav har gräft
upp henne ur jorden," återtog Marion skrattande.
"Mins du icke mamma, att gamla fru Ditt och
hennes piga talat om en stor skatt, som man påstår
ligga begrafven, sedan många hundra år, under det
gamla tornet derinne ... tänk om det varit den
förtrollade prinsessan i stället, som vistats der och som
onkel funnit," tillade Roxane i samma ton.
"Tyst! den här saken är alls icke passande för
skämt," inföll hennes mor med tankfull och mulen
uppsyn.
"Hvem vet, madame, om icke fröken Roxane
har rätt, åtminstone såg fru Ditt i går qväll
någonting bra besynnerligt."
"Fru Ditt! Hvad såg hon då?" utropade de båda
fruntimmerna med en mun.
"Det låter helt otroligt, men ..."
"Berätta utan alla afbrott; du vet att jag icke
tycker om långa omvägar," inföll markisinnan otåligt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
