Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 9.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
förde handen betänksamt, gång efter annan, genom
det rika, krusiga håret och syntes helt villrådig.
Det var tydligt att den tanke, som varit den
herskande hos honom då han kom, så småningom
förändrats och nu blifvit helt och hållet neutraliserad
genom någon annan.
Han vände sig helt tankspridd omkring, stirrande
ömsom nedåt tvärgatan — som på högra sidan icke
egde något hus mer än doktorns, hvilket låg ett par
stenkast ifrån honom vid slutet af en trädgård,
omgifven af en mur, öfverklädd med klängrosor — och
ömsom uppåt höjden till venster, der S:t Martins
kyrktorn syntes mellan träden, och ett par minuter
derefter vandrade han långsamt uppåt de terrasser,
som omgifva kyrkan, det vill säga rakt i motsatt
riktning af hvad han först ämnat.
Strax nedanför dessa terrasser brusar den
nyckfulla strömmen Veveyse, hvilken ömsom är en bäck
och ömsom en flod, och hvars steniga och breda bädd
om sommaren är till hälften torr och kröker sig
omkring "les Bosquets de Rouvenaz", en vacker
promenad, som då likväl endast var en vild skogsbacke,
utan både soffor och sandgångar, hvilka nu försköna den.
Utsigten ifrån kyrkogården öfver staden
nedanför, öfver sjön och alperna på andra stranden är
förtjusande, men den resande tycktes icke egna någon
synnerlig uppmärksamhet deråt, fördjupad som han
tydligen var i någon plågsam tankegång.
Man skulle emellertid icke kunna se detta öppna,
frimodiga och solbrända ansigte, utan att känna sig
öfvertygad, att ett moln icke länge kunde dröja derpå;
och klockan i tornet uppöfver honom hade heller icke
slagit tvänne gånger innan han tycktes hafva besegrat
sina pinsamma tankar och fattat sitt beslut.
Han hade gått fram och åter mellan grafvarne
på kyrkogården, men hastigt reste han upp hufvudet
liksom trotsande eller afskakande den ide, som
plågade honom, följde den breda trappan, som går rundt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
