- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
262

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 18.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

fattige läkarens hustru. Nå väl, du reste emellertid,
helt hastigt ifrån Paris?"

"Ja, och vet du hvarför? En mycket rik och
mycket vacker dam erbjöd mig helt enkelt sin kärlek
och sin hand."

"Nå, under dylika förhållanden kunde du tro på
hennes kärlek."

"Jag var också nog narraktig att göra det ett
ögonblick. Jag glömde att, oaktadt hon egde den
mest lysande ställning i verlden, egde rikedomens
och skönhetens alla fördelar, saknade hon likväl något,
ty hon bar ett simpelt, plebejskt namn och hon ville,
till sina öfriga företräden, äfven lägga titeln af lady
Hawerfield ..."

"Ditt misstroende går för långt, Astley ... Det
kommer ständigt att hindra din husliga lycka och
neka dig sällheten af ett hem i verklig betydelse."

"Ja, troligtvis; det lemnar mig endast valet att
stanna ensam eller tillsluta ögonen och låta mig
bedragas. Endast en lycklig slump hindrade mig
emellertid denna gång att begå en kolossal dumhet ...
Se här, Alf, läs detta bref," tillade Astley, som ur
sin bröstficka framtog en liten portfölj och, sökande
bland biljetter, räkningar och anteckningar af alla
slag, slutligen hittade ett bref, som han räckte
sin vän.

Alf mottog och började läsa det med
uppmärksamhet, under det Astley åter lutade sig tillbaka
emot kuddarne i båten och lät sina blickar irra bland
molnen, som lägrade sig i besynnerliga former
nedanför bergens spetsar, hvilka nu rodnade och skimrade
i belysningen af den allt mera sjunkande solen.

Alf hade emellertid icke hunnit till hälften af
brefvet, innan han utropade med värma:

"Du har gjort orätt. Den qvinna, som skrifvit
detta, må hafva tio plebejska namn, om du så vill,
och alla möjliga brister för öfrigt, men hon har
älskat; derom är intet tvifvel ... man misstar sig
icke på den verkliga kärlekens språk; det ligger en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0262.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free