Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
man aldrig derunder var böjd för språksamhet," sade
Daniel och strök med handen öfver pannan.
"Åh, jag kan icke säga. Det var en lätt
förtjenst ... tjugo till trettio dollars, ibland mer, på en
enda natt."
"Men hvilken natt! ... Husch, jag glömmer aldrig
den första ..."
"Det är också alltid det första steget, som kostar
mest på; men du, som har ett sådant der ömtåligt
samvete, kunde åtminstone der vid lag trösta dig
med Hirams ord, att "det var ingen, som hade någon
skada deraf", inföll Skeyler med sin vanliga ohejdade
munterhet.
"Jag mins det der så väl ..." återtog Clark tankfull,
utan att gifva akt på sin kamrats afbrott. "Jag
stod och tittade ned i vattnet, helt sent en qväll,
alldeles som för ett par timmar sedan, och tänkte,
när jag såg min egen eländiga fysionomi afspeglas,
att den icke mycket liknade den, som min stackars
mor smekt så ofta, och att, om de stackars mödrarna
skola få någon ro i himlen, så kunna de åtminstone
icke hålla sina löften att vaka öfver de barn, de
lemna qvar på jorden ... medan jag stod så der, så
nämnde du mitt namn, precis som nyss. Dagen förut
hade jag sluppit ut ur fängelset, och friheten, utan
pengar och utan bröd eller vänner, föreföll mig just
icke mycket rolig; du föreslog mig en affär, på hvilken
jag innan dagningen skulle kunna förtjena så
mycket, att jag kunde lefva godt och roa mig i åtta
dar ... det var lockande och jag följde med."
"Ja, men först sedan jag försäkrat dig, att vi
icke skulle göra någon lefvande själ för när, utan
tvärt om en stor tjenst åt menskligheten."
"Du gjorde så ..."
"Och sade jag icke sannt?"
"Jo visst, men ..."
"Du är kanske rädd för spöken?"
Skeyler skrattade åter sitt råa bullersamma
skratt, men Daniel ryckte på sig och sneglade åt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
