Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 3.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
komma i brydsamma ekonomiska omständigheter och
sådana der otrefliga och ledsamma saker som förmörka
min sällhet och göra mig sjuk af oro."
Josef teg några minuter och såg tankfull ut;
slutligen sade han långsamt och med någon ansträngning:
"Men om han hade rätt?"
"Tala icke derom ... Jag vet ingenting, som
skrämmer mig så mycket som döden ..." inföll Mylitta
rysande och vände sig bort.
"Det är en olycka, min älskade, att uppfatta den
så ... Vi böra tvärt om göra oss förtroliga dermed,
ty vi bära den ju ständigt inom oss, och i hvarje
fiber i vår kropp bor ju redan fröet till en här af
förstörande varelser, hvilka endast vänta att lifvet,
som binder dem, att blodets rörelse, som håller dem
fångna, skall upphöra, för att börja förstörelsen af
denna kropp, hvarom de redan försäkrat sig ... ty
lifvet är ingenting annat än "summan af de funktioner,
som göra motstånd emot döden" säger en af våra
fysiologer."
"Hu, Josef! Hvarför talar du så der? ..."
"Derför att jag sjelf redan tycker mig känna den
börjande förstörelsens arbete ... derför att jag icke
fruktar dess seger, och att jag gladt och villigt köpt
den lycka, hvaraf jag bredvid dig njuter, med
påskyndandet af min död."
"Men hvarför plåga dig sjelf och mig med dylika
idéer?"
"De plåga mig icke, och jag önskade endast lefva
tillräckligt länge för att kunna öfvertyga äfven dig,
att döden är endast en ny face af lifvet ... ett större
och säkrare bevis på skaparens kärlek, än lifvets mörka
och korta dröm ... Ser du, min älskade, det ena är
den oroliga, ångetsfulla frågan, det andra är det milda
och kärleksfulla svaret derpå."
"Jag bryr mig hvarken om fråga eller svar i
detta fall," inföll Mylitta otåligt och med en vulgär
ton, "Jag vill lefva och vara lycklig och njuta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>