- Project Runeberg -  Samlade berättelser av Claude Gerard / Sjunde delen. Inom natt och år. /
460

(1872-1882) [MARC] Author: Aurora Ljungstedt
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 10.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)

10.



"Det tycks, som ödet hade antagit min utmaning,"
mumlade Stjerne tankfullt, åtta dagar derefter, samma
eftermiddag som han återkommit till Wiesbaden, der
han nu satt i Hawerfields rum.

Han hade nyss för denne berättat utgången af
sin resa och på samma gång historien om det gamla
krucifixet, som Malkolm Schelting under en af sina
sömnvandringar borttagit ifrån liket i Kronachs kyrka
och som han sjelf förvarat utan att vidare tänka
derpå, då han ansåg det utan synnerligt värde och
betydelse, upptagen och distraherad som han bler
genom de oförmodade och vigtiga händelser, hvilka
följde på denna natt.

"När Malkolm och jag sedan skiljdes åt," fortfor
Alf, "sade jag halft på skämt, att jag skulle upptaga
till begrundande och söka lösa den psykologiska gåtan
af hans sällsamma somnambulism, och det förefaller
mig nu, som om försynen visat mig omöjligheten
deraf; visat mig, att ehuru jag hvarken är
sömngångare eller fantast, detta kors skulle för mig komma
att spela nästan samma roll, som den hvite pierrons
peruk spelade för Malkolm.

"Det har legat förvaradt och bortglömdt i en
gammal plånbok, men likväl utöfvat liksom en
hemlig makt öfver mig, en förmåga att föra mig till en
viss bestämd punkt och framkalla hos mig
öfvertygelsen, att hvar och en af oss, äfven den mest
triviale och prosaiske, har i sin natur tillräckligt mycket
hemlighetsfullt och obegripligt för att trotsa alla både
fysiologiska och filosofiska undersökningar, och att så
länge vi icke känna ens ett enda af de otaliga och
mystiska band, som förena kropp och ande,
förnimmelse oeh vilja, kunna vi gerna suspendera vårt
bestämmande om den förras art och den senares frihet."

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:50:22 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/ljungste/7/0460.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free