Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 14.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
"Fru Ditt!
En resande herre, som fått fru Sarassins tillstånd
att någon tid bo i slottet La Tour hos er, kommer
troligen dit samtidigt med detta bref.
Ni kan icke neka honom inträde der, men det är
min befallning, att ni gör allt, hvad ni kan, för att
aflägsna honom, och att, om han likväl qvarstannar,
ni, så vida lif och lugn äro er kära, noga påminner
er de befallningar, jag gaf er vid min afresa.
Er matmor
Baronessan Rosenhein."
Då Stjerne vaknade om morgonen, var allt
omkring honom lika tyst och ödsligt, som då han
somnade; de båda qvinnorna i slottet hade stängt sig
inne och tycktes helt och hållet ignorera honom. Om
han icke ville sakna alla lifvets nödvändigheter, så
måste han gå till Vevey för att skaffa sig dem.
Solen sken emellertid klar på himlen, och qvällens
regn hade uppfriskat löf och gräs.
Alf satte sig på stenbänken utanför porten en
stund, innan han begaf sig till doktor Pingler för att
hemta sin kappsäck, som ännu icke kommit, fullt
besluten att, trots fru Ditts och hennes tjenarinnas ovilja,
bosätta sig i la Tour de Peilz, tills han antingen fått
någon vägledning i sina efterspaningar eller förlorat
allt hopp att vinna ljus i denna hemlighet.
Gamla qvinnor äro mycket envisa, påstås det, och
fru Ditt, som af naturen alls icke var älskvärd, hade
dessutom goda skäl att hörsamma sin matmors
befallningar; men Marthe, ehuru hon hade ett groft och
afskräckande yttre, var likväl ännu icke mer än
tjugofem år och icke helt och hållet känslolös för
manliga behag.
Den resande syntes henne så ungdomsfrisk och
så vacker, der han nu satt i solskenet på bänken;
men han såg så tankfull och svårmodig ut, att Marthe,
som förstulet bakom köksgardinen betraktade honom,
kom till den öfvertygelsen, att han var mycket hungrig.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
