Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 20.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
hinder för ett besök, föreföll den unga fransyskan just
föranledande dertill.
Inbillande sig att möjligen äfven han tvingades
att resa, och att han kommit för att säga henne
farväl, drog hon icke ett ögonblick i betänkande att
skynda emot honom.
Hvarken den sena timmen eller hennes lätta och
vårdslösa drägt fördröjde hennes steg, och inom ett
par minuter hade hon hunnit tillbaka in i slottet,
genom matsalen i nedra våningen och uppför trappan.
Då hon sträckt sig öfver kanten af ringmuren,
hade en gren fastnat i spetsarna på hennes klädning
och denna afslitna spets, som bevisade hennes
dervaro, bidrog sedan att missleda hennes vänner.
Kammarjungfrun, som var sysselsatt i de inre
rummen, dit Roxane aldrig återkom, hörde icke
hennes tysta och hastiga steg genom matsalen, och ingen
menniska tänkte på att hon kunnat begifva sig till
slottets andra våning, som Elisa och Marion ansågo
vara stängd, och som Roxane aldrig mer än en enda
gång förut besökt, i sällskap med sin mor.
Om den unga flickan haft tanke för något annat
än sin kärlek, skulle hon hafva blifvit förvånad, att
nu finna dörrarne till denna våning öppna, men i
sin ifver och sinnesrörelse gaf hon ingen akt derpå,
utan gick igenom de tomma rummen till venster, i
hopp att slutligen komma till trappan, hvarom hon
hört talas och som hon visste vara den enda ingång
till terrassen omkring det spöklika tornet, der hon
skulle finna den hemlighetsfulle seglaren.
Förgäfves sökte hon emellertid i halfmörkret
denna trappa, utan att veta det den går upp till en
korridor på östra gafveln, och då hon ändtligen kom
in i kabinettet, gick hon till fönstret för att derifrån
kunna få en öfversigt af den skräpiga terrassen och
stranden nedanför.
Hon lyckades emellertid icke, då trädens grenar
sedda härifrån lågo som ett tak deröfver. Hon hade
icke hört eller sett någon menniska och icke märkt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
